FEED Validator

Congratulations!

This is a valid RSS feed.

Recommendations

This feed is valid, but interoperability with the widest range of feed readers could be improved by implementing the following recommendations.

• line 177, column 0: content:encoded should not contain data-attachment-id attribute (10 occurrences) [help]

• line 177, column 0: content:encoded should not contain data-permalink attribute (10 occurrences) [help]

• line 177, column 0: content:encoded should not contain data-orig-file attribute (10 occurrences) [help]

• line 177, column 0: content:encoded should not contain data-orig-size attribute (10 occurrences) [help]

• line 177, column 0: content:encoded should not contain data-comments-opened attribute (10 occurrences) [help]

• line 177, column 0: content:encoded should not contain data-image-meta attribute (10 occurrences) [help]

• line 177, column 0: content:encoded should not contain data-image-title attribute (10 occurrences) [help]

• line 177, column 0: content:encoded should not contain data-image-description attribute (10 occurrences) [help]

• line 177, column 0: content:encoded should not contain data-image-caption attribute (10 occurrences) [help]

• line 177, column 0: content:encoded should not contain data-medium-file attribute (10 occurrences) [help]

• line 177, column 0: content:encoded should not contain data-large-file attribute (10 occurrences) [help]

• line 177, column 0: content:encoded should not contain sizes attribute (10 occurrences) [help]

Source: http://nonicoclolasos.wordpress.com/feed

1. <?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><rss version="2.0"
2. xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
3. xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
4. xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
5. xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
6. xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
7. xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
8. xmlns:georss="http://www.georss.org/georss" xmlns:geo="http://www.w3.org/2003/01/geo/wgs84_pos#" xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/"
9. >
10.  
11. <channel>
12. <title>Nonicoclolasos</title>
13. <atom:link href="https://nonicoclolasos.com/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
14. <link>https://nonicoclolasos.com</link>
15. <description></description>
16. <lastBuildDate>Thu, 10 Aug 2023 13:09:26 +0000</lastBuildDate>
17. <language>sv-SE</language>
18. <sy:updatePeriod>
19. hourly </sy:updatePeriod>
20. <sy:updateFrequency>
21. 1 </sy:updateFrequency>
22. <generator>http://wordpress.com/</generator>
23.  
24. <image>
25. <url>https://nonicoclolasos.files.wordpress.com/2018/12/cropped-nb-tokyo.jpg?w=32</url>
26. <title>Nonicoclolasos</title>
27. <link>https://nonicoclolasos.com</link>
28. <width>32</width>
29. <height>32</height>
30. </image>
31. <cloud domain='nonicoclolasos.com' port='80' path='/?rsscloud=notify' registerProcedure='' protocol='http-post' />
32. <atom:link rel="search" type="application/opensearchdescription+xml" href="https://nonicoclolasos.com/osd.xml" title="Nonicoclolasos" />
33. <atom:link rel='hub' href='https://nonicoclolasos.com/?pushpress=hub'/>
34. <item>
35. <title>Förklarar personligheten om man tycker det är fel att människor skaffar barn?</title>
36. <link>https://nonicoclolasos.com/2023/08/10/forklarar-personligheten-om-man-tycker-det-ar-fel-att-manniskor-skaffar-barn/</link>
38. <dc:creator><![CDATA[Niclas Berggren]]></dc:creator>
39. <pubDate>Thu, 10 Aug 2023 13:05:45 +0000</pubDate>
40. <category><![CDATA[depression]]></category>
41. <category><![CDATA[etik]]></category>
42. <category><![CDATA[filosofi]]></category>
43. <category><![CDATA[forskning]]></category>
44. <category><![CDATA[moral]]></category>
45. <category><![CDATA[psykologi]]></category>
46. <guid isPermaLink="false">http://nonicoclolasos.com/?p=31936</guid>
47.  
48. <description><![CDATA[Som trogna läsare av denna blogg känner till har jag presenterat, och understundom uttryckt viss sympati, för antinatalism: uppfattningen att det är moraliskt fel att skaffa barn – se t.ex. här, här och här. Dessa inlägg har berört filosofiska argument för denna uppfattning, men i vilken mån är det argument av det slaget som faktiskt [&#8230;]]]></description>
49. <content:encoded><![CDATA[
50. <p>Som trogna läsare av denna blogg känner till har jag presenterat, och understundom uttryckt viss sympati, för <em>antinatalism</em>: uppfattningen att det är moraliskt fel att skaffa barn – se t.ex. <a rel="noreferrer noopener" href="https://nonicoclolasos.com/2008/09/09/battre-att-inte-existera/" target="_blank">här</a>, <a rel="noreferrer noopener" href="https://nonicoclolasos.com/2008/09/21/bor-nya-manniskor-skapas/" target="_blank">här</a> och <a rel="noreferrer noopener" href="https://nonicoclolasos.com/2008/10/03/ar-det-moraliskt-godtagbart-att-skaffa-barn/" target="_blank">här</a>. Dessa inlägg har berört filosofiska argument för denna uppfattning, men i vilken mån är det argument av det slaget som faktiskt avgör vilken syn man har? Är det snarare så att vi intar moraliska uppfattningar på basis av &#8221;icke-rationella&#8221; faktorer, såsom vilken personlighet vi har? I så fall är det psykologiska snarare än filosofiska mekanismer som ligger bakom (i alla fall viktiga delar av) vår moralsyn.</p>
51.  
52.  
53.  
54. <p>En studie, <a rel="noreferrer noopener" href="https://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/09515089.2021.1946026" target="_blank">&#8221;What’s Up with Anti-Natalists? An Observational Study on the Relationship between Dark Triad Personality Traits and Anti-Natalist Views&#8221;</a>, undersöker detta. Närmare bestämt används personer som ställer upp som &#8221;studieobjekt&#8221; mot ersättning genom Amazons MTurk-tjänst. De fick svara på frågor som bl.a. möjliggjorde en bedömning av om de präglades av &#8221;den mörka triaden&#8221; av personlighetsdrag:</p>
55.  
56.  
57.  
58. <blockquote class="wp-block-quote">
59. <p>Machiavellianism, narcissism, and psychopathy. In short, Machiavellianism describes characteristics of cynicism toward morality and a focus on self-advancement at the cost of others; narcissism is characterized by a &#8221;pursuit of gratification from vanity or egotistic admiration of one’s own attributes&#8221; &#8230; and psychopathy encompasses antisocial behaviors and attitudes, low empathy, and a general sense of disinhibition and disregard for standard morality.</p>
60. </blockquote>
61.  
62.  
63.  
64. <p>Sedan kopplades graden av dessa &#8221;mörka&#8221; personlighetsdrag till moraluppfattningar. Resultat:</p>
65.  
66.  
67.  
68. <blockquote class="wp-block-quote">
69. <p>The data allow for the broad conclusion that there exists a strong relationship between endorsement of anti-natalist views and dark triad personality traits, especially for Machiavellianism (r = .490) and psychopathy (r = .621), less so for narcissism. Moreover, the follow-up study allowed for a replication of this general result, further strengthening the evidentiary basis for these findings. Further, the presence of a mediating role of depression in the relationships between Machiavellianism/psychopathy and anti-natalist views sheds further light on the findings while also making further plausible the claim that narcissism does not play a substantive role in this association. We take these findings to suggest a picture in which lay anti-natalist views stand in a significant relationship to dark triad personality traits and depressive mood.</p>
70. </blockquote>
71.  
72.  
73.  
74. <p>Det verkar alltså finnas något slags samband mellan hur Machiavellisk och narcissistisk &#8221;vanliga&#8221; människor är och deras syn på antinatalism. Effekten verkar också i viss mån gå genom ett depressivt sinnelag. </p>
75.  
76.  
77.  
78. <p>Därmed förstås inte sagt att kausaliteten är fastslagen (det kanske är så att personer som intar antinatalistiska uppfattningar som blir Machiavelliska och narcissistiska, via depressionstendenser), att filosofer som är kunniga på området intar sina hållningar på samma grund eller att detta är den enda eller starkaste förklaringsfaktorn för deltagarna i studien.</p>
79.  
80.  
81.  
82. <p>Men tanken är ändå fascinerande, att vi måhända inte låter argumenten styra våra moraliska hållningar i den mån som ofta antas av filosofer och andra. Och om så är fallet: Blir en uppfattning mindre tilltalande genom att den kan kopplas till &#8221;mörka&#8221; personlighetsdrag? Eller bör karaktären på personlighetsdragen inte spela någon roll för hur man utvärderar en därpå grundad moralisk hållning?</p>
83.  
84.  
85.  
86. <blockquote class="wp-block-quote">
87. <p></p>
88. </blockquote>
89. ]]></content:encoded>
94. <media:content url="https://1.gravatar.com/avatar/40389b02d6beaca6a72828a1d9bafa018997de1608a299047b0259b38e6f7ccc?s=96&#38;d=retro&#38;r=G" medium="image">
95. <media:title type="html">nonicoclolasos</media:title>
96. </media:content>
97. </item>
98. <item>
99. <title>Gör marknader människor omoraliska?</title>
100. <link>https://nonicoclolasos.com/2022/11/27/gor-marknader-manniskor-omoraliska/</link>
102. <dc:creator><![CDATA[Niclas Berggren]]></dc:creator>
103. <pubDate>Sun, 27 Nov 2022 13:33:11 +0000</pubDate>
104. <category><![CDATA[etik]]></category>
105. <category><![CDATA[experiment]]></category>
106. <category><![CDATA[kausalitet]]></category>
107. <category><![CDATA[marknadsekonomi]]></category>
108. <category><![CDATA[moral]]></category>
109. <category><![CDATA[samarbete]]></category>
110. <guid isPermaLink="false">http://nonicoclolasos.com/?p=31899</guid>
111.  
112. <description><![CDATA[Många kritiker av marknadsekonomi tycks övertygade om att dess mekanismer underminerar gott beteende människor emellan. (För en översikt av argument av detta slag, se här.) Istället för medmänsklighet och omtanke göder jakten på gynnsamma transaktioner till själviskhet och opportunism, tror de. Mot den bakgrunden är det intressant att notera att det finns forskning som tyder [&#8230;]]]></description>
113. <content:encoded><![CDATA[
114. <p>Många kritiker av marknadsekonomi tycks övertygade om att dess mekanismer underminerar gott beteende människor emellan. (För en översikt av argument av detta slag, se <a rel="noreferrer noopener" href="https://www.jstor.org/stable/2724829#metadata_info_tab_contents" target="_blank">här</a>.) Istället för medmänsklighet och omtanke göder jakten på gynnsamma transaktioner till själviskhet och opportunism, tror de. Mot den bakgrunden är det intressant att notera att det finns forskning som tyder på motsatsen. Sex exempel ges nedan.</p>
115.  
116.  
117.  
118. <ol>
119. <li><a href="https://henrich.fas.harvard.edu/publications/economic-man-cross-cultural-perspective-behavioral-experiments-15-small-scale" target="_blank" rel="noreferrer noopener">&#8221;&#8216;Economic Man&#8217; in Cross-Cultural Perspective: Behavioral Experiments in 15 Small-Scale Societies&#8221;</a>: &#8221;[G]roup-level differences in economic organization and the structure of social interactions explain a substantial portion of the behavioral variation across societies: the higher the degree of market integration and the higher the payoffs to cooperation in everyday life, the greater the level of prosociality expressed in experimental games.&#8221;</li>
120.  
121.  
122.  
123. <li><a rel="noreferrer noopener" href="https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0047272722000500" target="_blank">&#8221;Mean Markets or Kind Commerce?&#8221;</a>: &#8221;While many have suggested that market interactions make people more selfish, our reciprocity-based theory allows that market interaction on the contrary induces more prosociality. Our experiment provides a test of the empirical relevance of such an effect, in some highly stylized settings. The results are broadly (but not completely) supportive.&#8221;</li>
124.  
125.  
126.  
127. <li><a rel="noreferrer noopener" href="https://www.nature.com/articles/s41562-022-01480-x" target="_blank">&#8221;Market Exposure and Human Morality&#8221;</a>: &#8221;[A] society’s degree of market interactions, proxied by the presence of intercommunity trade and money, is associated with the cultural salience of (1) prosocial behaviour, (2) interpersonal trust, (3) universalist moral values and (4) moral emotions of guilt, shame and anger. To provide tentative evidence that a part of this correlation reflects a causal effect of market interactions, the analysis leverages both fine-grained geographic variation across neighbouring historical societies and plausibly exogenous variation in the presence of markets that arises through proximity to historical trade routes or the local degree of ecological diversity. The results suggest that the coevolutionary process involving markets and morality partly consists of economic markets shaping a moral system of a universalist and internalized prosociality.&#8221;</li>
128.  
129.  
130.  
131. <li><a rel="noreferrer noopener" href="https://academic.oup.com/ej/advance-article-abstract/doi/10.1093/ej/ueac069/6712329" target="_blank">&#8221;Market Participation and Moral Decision-Making: Experimental Evidence from Greenland&#8221;</a>: &#8221;[W]e document a robust positive association between market participation and moral behaviour towards anonymous others. &#8230; [M]arket-integrated participants display universalism in moral decision-making, whereas non-market participants make more moral decisions towards co-villagers.&#8221;</li>
132.  
133.  
134.  
135. <li><a rel="noreferrer noopener" href="https://www.sciencedirect.com/science/article/abs/pii/S0167268122003596" target="_blank">”The Moral Costs of Markets: Testing the Deterioration Hypothesis</a>”: ”Markets may crowd out or even corrupt existing moral values, causing moral deterioration. We test this hypothesis using both fixed effects and matching methods to estimate the impact of market institutions on a society&#8217;s moral values. Contrary to the deterioration hypothesis, we find that market-oriented societies have a greater aversion to unethical behavior, higher levels of trust, and are not significantly associated with lower levels of morality under any model specification.”</li>
136.  
137.  
138.  
139. <li><a rel="noreferrer noopener" href="https://www.sciencedirect.com/science/article/abs/pii/S0167268122004383" target="_blank">&#8221;The Humanizing Effect of Market Interaction&#8221;</a>: &#8221;We find a positive relationship between market interaction and the use of (1) moral, (2) virtuous (but not vice), (3) bridging, and (4) bonding language to talk about a contacted outgroup. Our results suggest market interaction has a humanizing effect.&#8221;</li>
140. </ol>
141.  
142.  
143.  
144. <p>Därmed förstås inte sagt att alla inslag i en marknadsekonomi reflekterar eller stimulerar moraliskt beteende – inte minst torde det vara viktigt att marknadstransaktioner sker inom ramen för en effektiv och rättvis rättsstat – men det verkar finnas något grundläggande positivt med ett system där människor leds att samarbeta med (ofta okända) andra, även om utgångspunkten är egen vinning.</p>
145. ]]></content:encoded>
150. <media:content url="https://1.gravatar.com/avatar/40389b02d6beaca6a72828a1d9bafa018997de1608a299047b0259b38e6f7ccc?s=96&#38;d=retro&#38;r=G" medium="image">
151. <media:title type="html">nonicoclolasos</media:title>
152. </media:content>
153. </item>
154. <item>
155. <title>Aktiehandel gör människor mer fredsvänliga</title>
156. <link>https://nonicoclolasos.com/2022/06/02/aktiehandel-gor-manniskor-mer-fredsvanliga/</link>
158. <dc:creator><![CDATA[Niclas Berggren]]></dc:creator>
159. <pubDate>Thu, 02 Jun 2022 18:27:06 +0000</pubDate>
160. <category><![CDATA[aktier]]></category>
161. <category><![CDATA[egoism]]></category>
162. <category><![CDATA[fred]]></category>
163. <category><![CDATA[handel]]></category>
164. <category><![CDATA[marknadsekonomi]]></category>
165. <category><![CDATA[politik]]></category>
166. <guid isPermaLink="false">http://nonicoclolasos.com/?p=31888</guid>
167.  
168. <description><![CDATA[Jag har tidigare rapporterat om forskning som tyder på att aktiehandel påverkar människors politiska attityder och preferenser. Den nya studien &#8221;Valuing Peace: The Effects of Financial Market Exposure on Votes and Political Attitudes&#8221; visar på detsamma, mer specifikt att handel med aktier gör människor mer positivt inställd till fred i den israelisk-palestinska konflikten: This is [&#8230;]]]></description>
169. <content:encoded><![CDATA[
170. <p>Jag har <a rel="noreferrer noopener" href="https://nonicoclolasos.com/2021/02/15/de-som-koper-aktier-paverkas-politiskt-av-det/" target="_blank">tidigare rapporterat</a> om forskning som tyder på att aktiehandel påverkar människors politiska attityder och preferenser. Den nya studien <a href="https://doi.org/10.3982/ECTA16385" target="_blank" rel="noreferrer noopener">&#8221;Valuing Peace: The Effects of Financial Market Exposure on Votes and Political Attitudes&#8221;</a> visar på detsamma, mer specifikt att handel med aktier gör människor mer positivt inställd till fred i den israelisk-palestinska konflikten:</p>
171.  
172.  
173.  
174. <blockquote class="wp-block-quote"><p>This is the first paper to measure the causal effects of providing incentives for individuals to trade in the stock market on their attitudes toward peace and their electoral choices. We find that providing individuals with both means and incentives to trade in the stock market systematically shifts their voting choices toward parties more supportive of the peace process. These effects appear to persist a year after the experiment ended.The evidence suggests that the treatment effects are not primarily driven by direct monetary incentives, but rather by changes in policy preferences. Furthermore, the change inpolicy preferences largely reflect a combination of an increase in salience of economic issues and a reassessment of the risks and returns to the economy of concessions for peace relative to status quo policies. </p></blockquote>
175.  
176.  
177.  
178. <figure class="wp-block-image size-large"><a href="https://nonicoclolasos.files.wordpress.com/2022/06/image.png"><img data-attachment-id="31895" data-permalink="https://nonicoclolasos.com/2022/06/02/aktiehandel-gor-manniskor-mer-fredsvanliga/image-3/#main" data-orig-file="https://nonicoclolasos.files.wordpress.com/2022/06/image.png" data-orig-size="442,442" data-comments-opened="0" data-image-meta="{&quot;aperture&quot;:&quot;0&quot;,&quot;credit&quot;:&quot;&quot;,&quot;camera&quot;:&quot;&quot;,&quot;caption&quot;:&quot;&quot;,&quot;created_timestamp&quot;:&quot;0&quot;,&quot;copyright&quot;:&quot;&quot;,&quot;focal_length&quot;:&quot;0&quot;,&quot;iso&quot;:&quot;0&quot;,&quot;shutter_speed&quot;:&quot;0&quot;,&quot;title&quot;:&quot;&quot;,&quot;orientation&quot;:&quot;0&quot;}" data-image-title="image" data-image-description="" data-image-caption="" data-medium-file="https://nonicoclolasos.files.wordpress.com/2022/06/image.png?w=300" data-large-file="https://nonicoclolasos.files.wordpress.com/2022/06/image.png?w=442" src="https://nonicoclolasos.files.wordpress.com/2022/06/image.png?w=442" alt="" class="wp-image-31895" srcset="https://nonicoclolasos.files.wordpress.com/2022/06/image.png 442w, https://nonicoclolasos.files.wordpress.com/2022/06/image.png?w=150 150w, https://nonicoclolasos.files.wordpress.com/2022/06/image.png?w=300 300w" sizes="(max-width: 442px) 100vw, 442px" /></a></figure>
179.  
180.  
181.  
182. <p>Detta resultat stärker, påpekar forskarna, det vetenskapliga stöder för Montesquieus berömda <em>doux commerce</em>-tes:</p>
183.  
184.  
185.  
186. <blockquote class="wp-block-quote"><p>Indeed, the hypothesis that market exposure affects attitudes toward conflict is very old, dating back at least to Montesquieu (1748): “Commerce is a cure for the most destructive prejudices; it is almost a general rule that wherever the ways of man are gentle, there is commerce; and wherever there is commerce, there the ways of men are gentle.”</p></blockquote>
187.  
188.  
189.  
190. <p>En motvikt till dem som tror att aktivt deltagande på finansiella marknader nödvändigtvis och enbart leder till sämre sociala utfall.</p>
191. ]]></content:encoded>
196. <media:content url="https://1.gravatar.com/avatar/40389b02d6beaca6a72828a1d9bafa018997de1608a299047b0259b38e6f7ccc?s=96&#38;d=retro&#38;r=G" medium="image">
197. <media:title type="html">nonicoclolasos</media:title>
198. </media:content>
199.  
200. <media:content url="https://nonicoclolasos.files.wordpress.com/2022/06/image.png?w=442" medium="image" />
201. </item>
202. <item>
203. <title>Är det orättvist med transkvinnor i sport?</title>
204. <link>https://nonicoclolasos.com/2022/03/30/ar-det-orattvist-med-transkvinnor-i-sport/</link>
206. <dc:creator><![CDATA[Niclas Berggren]]></dc:creator>
207. <pubDate>Wed, 30 Mar 2022 14:54:38 +0000</pubDate>
208. <category><![CDATA[rättvisa]]></category>
209. <category><![CDATA[sport]]></category>
210. <category><![CDATA[transsexualism]]></category>
211. <guid isPermaLink="false">http://nonicoclolasos.com/?p=31878</guid>
212.  
213. <description><![CDATA[The Economist menar att det föreligger en orättvisa i att transkvinnor tävlar mot andra kvinnor i sporter där styrka är av stor betydelse, eftersom de förra har kroppar präglade av testosteron som har gjort dem starkare. Jag har en undran om detta ställningstagande. Är det inte så att sporttävlingar mellan kvinnor som inte är trans, [&#8230;]]]></description>
214. <content:encoded><![CDATA[
215. <p><a rel="noreferrer noopener" href="https://www.economist.com/leaders/2022/03/19/sports-should-have-two-categories-open-and-female" target="_blank"><em>The Economist</em> menar</a> att det föreligger en orättvisa i att transkvinnor tävlar mot andra kvinnor i sporter där styrka är av stor betydelse, eftersom de förra har kroppar präglade av testosteron som har gjort dem starkare. Jag har en undran om detta ställningstagande.</p>
216.  
217.  
218.  
219. <p>Är det inte så att sporttävlingar mellan kvinnor som <em>inte</em> är trans, och i vilka styrka är av stor betydelse, innefattar tävlande med olika styrka? Är det i så fall inte orättvist? Vissa sådana kvinnor föds eller blir relativt starka jämfört med andra kvinnor, och deras chans att lyckas i sporter där styrka är av stor betydelse torde vara större än för kvinnor med mindre styrka. Någon kanske invänder att skillnaderna i styrka mellan <a rel="noreferrer noopener" href="https://sv.wikipedia.org/wiki/Cisperson" target="_blank">cis</a>-kvinnor är betydligt mindre och därför inget att bry sig om. Det är troligen sant, men gör det en vinst av en starkare cis-kvinna mindre orättvis? En vinst är en vinst, och det räcker att vara lite starkare för att vinna. Någon är alltid lite starkare än någon annan. Ibland mycket starkare.</p>
220.  
221.  
222.  
223. <p>Mot denna bakgrund undrar jag om det verkligen är större styrka hos transkvinnor som upprör många, eftersom större styrka torde ligga bakom många sportvinster bland icke-transkvinnor, och dessa vinster befinns ej vara problematiska. Är det kanske istället att skillnaden i styrka <em>är av viss storlek</em> som stör? Och att det gör att det blir mindre spännande med sport? &#8221;Nu kommer transkvinnan vinna igen, det vet vi ju!&#8221; Tjusningen med sport kanske ligger i att &#8221;alla&#8221; tävlande har en hyfsad chans att vinna, i betydelsen att skillnader i styrka inte säkert avgör vinst. Om styrkeskillnaderna är små kan andra skillnader, såsom mental styrka eller teknisk skicklighet, avgöra, och vem som för dagen har den bästa kombinationen av egenskaper är oklart, vilket ger spänning.</p>
224.  
225.  
226.  
227. <p>I så fall offras lika tillträde till sportens värld för transkvinnor, inte på grund av ett vurmande för rättvisa, utan för att man vill ha mer spänning. Sport blir roligare då. Inte lika nobelt, tycks det mig.</p>
228.  
229.  
230.  
231. <p>Men jag är inte säker på att min hypotes om spänning som grund för att vilja utestänga transkvinnor håller. Ty få verkar upprörda över de &#8221;superkvinnor&#8221; som dominerar vissa sporter, såsom Serena Williams. Om det inte är orättvisa, och inte mindre spänning, vad kan det i så fall röra sig om?</p>
232. ]]></content:encoded>
237. <media:content url="https://1.gravatar.com/avatar/40389b02d6beaca6a72828a1d9bafa018997de1608a299047b0259b38e6f7ccc?s=96&#38;d=retro&#38;r=G" medium="image">
238. <media:title type="html">nonicoclolasos</media:title>
239. </media:content>
240. </item>
241. <item>
242. <title>Den svenska tillväxtkulturen</title>
243. <link>https://nonicoclolasos.com/2022/03/19/den-svenska-tillvaxtkulturen/</link>
245. <dc:creator><![CDATA[Niclas Berggren]]></dc:creator>
246. <pubDate>Sat, 19 Mar 2022 19:15:09 +0000</pubDate>
247. <category><![CDATA[ekonomi]]></category>
248. <category><![CDATA[företag]]></category>
249. <category><![CDATA[individualism]]></category>
250. <category><![CDATA[innovation]]></category>
251. <category><![CDATA[institutioner]]></category>
252. <category><![CDATA[kultur]]></category>
253. <category><![CDATA[marknadsekonomi]]></category>
254. <category><![CDATA[nationalekonomi]]></category>
255. <category><![CDATA[tillit]]></category>
256. <category><![CDATA[tillväxt]]></category>
257. <category><![CDATA[tolerans]]></category>
258. <guid isPermaLink="false">http://nonicoclolasos.com/?p=31868</guid>
259.  
260. <description><![CDATA[Det har under senare år blivit vanligt bland nationalekonomer att betona institutionernas betydelse för ekonomisk utveckling. Rätteligen! Mycket ekonomisk-historisk och nationalekonomisk forskning tyder på att såväl politiska som ekonomiska regelverk spelar en viktig roll för hur ett lands ekonomi fungerar, inte minst på lång sikt. Även i Sverige finns det goda skäl att förmoda att [&#8230;]]]></description>
261. <content:encoded><![CDATA[
262. <p>Det har under senare år blivit vanligt bland nationalekonomer att betona institutionernas betydelse för ekonomisk utveckling. Rätteligen! Mycket ekonomisk-historisk och nationalekonomisk forskning tyder på att såväl politiska som ekonomiska regelverk spelar en viktig roll för hur ett lands ekonomi fungerar, inte minst på lång sikt. Även i Sverige finns det goda skäl att förmoda att diverse reformer under 1800- och 1900-talet genererade Sveriges höga ekonomiska tillväxt, från andra halvan av 1800-talet och åtminstone fram till 1970 – se t.ex. Johan Myrhmans bok Hur Sverige blev rikt och Andreas Berghs Den kapitalistiska välfärdsstaten (som just kommit upp i ny upplaga).</p>
263.  
264.  
265.  
266. <p>I <a rel="noreferrer noopener" href="https://www.nationalekonomi.se/sites/default/files/2022/03/50-2-nbcb.pdf" target="_blank">en ny artikel i <em>Ekonomisk Debatt</em></a> framför Christian Bjørnskov och jag tesen att den goda svenska ekonomiska utvecklingen också har gynnats av vad vi kallar &#8221;den svenska tillväxtkulturen&#8221;. Den handlar i hög grad om hur vi betraktar oss själva och andra och kan sammanfattas med orden tillit, tolerans, individualism och tålmodighet. Ett flertal undersökningar tyder på att Sverige har bland den starkaste förekomsten av dessa egenskaper i befolkningen i hela världen. </p>
267.  
268.  
269.  
270. <p>I artikeln presenterar vi en hel del forskning som visar hur tillit människor emellan påverkar näringsliv och marknadsekonomi. Bl.a. tycks hög tillit bidra till att generera innovationer och nya och växande företag; tillit underlättar omställningen när företags varor och tjänster inte längre efterfrågas; tillit bidrar till ett icke-hierarkiskt sätt att styra företag; tillit gör det mer sannolikt att den offentliga byråkratin är icke-korrupt och effektiv; och tillit påverkar vilken politik som förs – bl.a. underlättas genomförandet av reformer, inte minst liberaliserande sådana.</p>
271.  
272.  
273.  
274. <p>En del vill hävda att &#8221;institutioner förklarar nästan allt&#8221; eller att &#8221;kultur förklarar nästan allt&#8221;. Vår syn är att <em>båda</em> påverkar hur människor tänker och beter sig, på ett systematiskt och för ekonomins utveckling synnerligen viktigt sätt. Det är inte antingen eller utan både och. Det försöker vi hävda har varit fallet i Sverige under lång tid. Vi behöver vårda och förbättra både våra institutioner och vår kultur inför framtiden. </p>
275.  
276.  
277.  
278. <p>Därutöver finns förstås en rad andra variabler som påverkar ekonomisk tillväxt, som naturresurser, om man har varit med i krig, utbildningsnivån, hur heterogen befolkningen är i olika dimensioner, etc. Men dessa typer av faktorer har andra skrivit mycket om, och vi ser vår artikel som ett sätt att komplettera den komplicerade berättelsen om tillväxtens drivkrafter.</p>
279. ]]></content:encoded>
284. <media:content url="https://1.gravatar.com/avatar/40389b02d6beaca6a72828a1d9bafa018997de1608a299047b0259b38e6f7ccc?s=96&#38;d=retro&#38;r=G" medium="image">
285. <media:title type="html">nonicoclolasos</media:title>
286. </media:content>
287. </item>
288. <item>
289. <title>Attraktiv med ansiktsmask</title>
290. <link>https://nonicoclolasos.com/2022/02/22/attraktiv-med-ansiktsmask/</link>
292. <dc:creator><![CDATA[Niclas Berggren]]></dc:creator>
293. <pubDate>Tue, 22 Feb 2022 18:03:08 +0000</pubDate>
294. <category><![CDATA[attraktion]]></category>
295. <category><![CDATA[estetik]]></category>
296. <category><![CDATA[hälsa]]></category>
297. <category><![CDATA[ansiktsmask]]></category>
298. <category><![CDATA[corona]]></category>
299. <category><![CDATA[covid-19]]></category>
300. <category><![CDATA[mask]]></category>
301. <category><![CDATA[munskydd]]></category>
302. <guid isPermaLink="false">http://nonicoclolasos.com/?p=31860</guid>
303.  
304. <description><![CDATA[Jag har tidigare ställt frågan vad det kan finnas för skäl att bära ansiktsmask nu och framöver. En aspekt jag tog upp var den estetiska – vissa tycker maskbärare blir mer attraktiva. Det kan gälla dem själva eller andra. En ny studie, &#8221;Effects of Masks Worn to Protect Against COVID-19 on the Perception of Facial [&#8230;]]]></description>
305. <content:encoded><![CDATA[
306. <figure class="wp-block-image size-large"><a href="https://nonicoclolasos.files.wordpress.com/2022/02/mask.jpeg"><img data-attachment-id="31865" data-permalink="https://nonicoclolasos.com/mask/" data-orig-file="https://nonicoclolasos.files.wordpress.com/2022/02/mask.jpeg" data-orig-size="750,500" data-comments-opened="0" data-image-meta="{&quot;aperture&quot;:&quot;0&quot;,&quot;credit&quot;:&quot;&quot;,&quot;camera&quot;:&quot;&quot;,&quot;caption&quot;:&quot;&quot;,&quot;created_timestamp&quot;:&quot;0&quot;,&quot;copyright&quot;:&quot;&quot;,&quot;focal_length&quot;:&quot;0&quot;,&quot;iso&quot;:&quot;0&quot;,&quot;shutter_speed&quot;:&quot;0&quot;,&quot;title&quot;:&quot;&quot;,&quot;orientation&quot;:&quot;0&quot;}" data-image-title="mask" data-image-description="" data-image-caption="" data-medium-file="https://nonicoclolasos.files.wordpress.com/2022/02/mask.jpeg?w=300" data-large-file="https://nonicoclolasos.files.wordpress.com/2022/02/mask.jpeg?w=750" src="https://nonicoclolasos.files.wordpress.com/2022/02/mask.jpeg?w=750" alt="" class="wp-image-31865" srcset="https://nonicoclolasos.files.wordpress.com/2022/02/mask.jpeg 750w, https://nonicoclolasos.files.wordpress.com/2022/02/mask.jpeg?w=150 150w, https://nonicoclolasos.files.wordpress.com/2022/02/mask.jpeg?w=300 300w" sizes="(max-width: 750px) 100vw, 750px" /></a></figure>
307.  
308.  
309.  
310. <p>Jag har <a rel="noreferrer noopener" href="https://nonicoclolasos.com/2021/05/13/varfor-anvanda-mask-framover/" target="_blank">tidigare ställt frågan</a> vad det kan finnas för skäl att bära ansiktsmask nu och framöver. En aspekt jag tog upp var den estetiska – vissa tycker maskbärare blir mer attraktiva. Det kan gälla dem själva eller andra. En ny studie, <a rel="noreferrer noopener" href="https://journals.sagepub.com/doi/full/10.1177/20416695211027920" target="_blank">&#8221;Effects of Masks Worn to Protect Against COVID-19 on the Perception of Facial Attractiveness&#8221;</a>, indikerar att det verkar finnas en sådan effekt:</p>
311.  
312.  
313.  
314. <blockquote class="wp-block-quote"><p>We found that the perception of mask-worn faces differed before versus after the onset of the COVID-19 epidemic. Specifically, mask-wearing improved wearers’ sense of the attractiveness of faces, which were rated as less attractive when a mask was not worn after the onset of the COVID-19 epidemic.</p></blockquote>
315.  
316.  
317.  
318. <p>Artikeln betonar kopplingen till hälsa, vilket säkert har ett evolutionärt-psykologiskt förklaringsvärde, men det finns också en attraktion i att dölja och betrakta det som döljs. Det skapar mystik och spänning – vilket också kan vara fallet med <a rel="noreferrer noopener" href="https://nonicoclolasos.com/2019/05/27/sloja-och-solglasogon/" target="_blank">solglasögon och slöja</a>. (En mask kan förstås också rent fysiskt dölja skavanker som kan verka attraktionssänkande.) </p>
319. ]]></content:encoded>
324. <media:content url="https://1.gravatar.com/avatar/40389b02d6beaca6a72828a1d9bafa018997de1608a299047b0259b38e6f7ccc?s=96&#38;d=retro&#38;r=G" medium="image">
325. <media:title type="html">nonicoclolasos</media:title>
326. </media:content>
327.  
328. <media:content url="https://nonicoclolasos.files.wordpress.com/2022/02/mask.jpeg?w=750" medium="image" />
329. </item>
330. <item>
331. <title>En behaglig tillvaro</title>
332. <link>https://nonicoclolasos.com/2021/09/12/en-behaglig-tillvaro/</link>
334. <dc:creator><![CDATA[Niclas Berggren]]></dc:creator>
335. <pubDate>Sun, 12 Sep 2021 06:29:33 +0000</pubDate>
336. <category><![CDATA[konst]]></category>
337. <guid isPermaLink="false">http://nonicoclolasos.com/?p=31842</guid>
338.  
339. <description><![CDATA[Albert Gleizes: Man in a Hammock (1913), 130,0 x 155,5 cm:]]></description>
340. <content:encoded><![CDATA[
341. <p>Albert Gleizes: <em>Man in a Hammock</em> (1913), 130,0 x 155,5 cm:</p>
342.  
343.  
344.  
345. <figure class="wp-block-image size-large is-resized"><a href="https://nonicoclolasos.files.wordpress.com/2021/09/hammock.jpeg"><img data-attachment-id="31844" data-permalink="https://nonicoclolasos.com/hammock/" data-orig-file="https://nonicoclolasos.files.wordpress.com/2021/09/hammock.jpeg" data-orig-size="1875,1559" data-comments-opened="0" data-image-meta="{&quot;aperture&quot;:&quot;0&quot;,&quot;credit&quot;:&quot;&quot;,&quot;camera&quot;:&quot;&quot;,&quot;caption&quot;:&quot;&quot;,&quot;created_timestamp&quot;:&quot;0&quot;,&quot;copyright&quot;:&quot;&quot;,&quot;focal_length&quot;:&quot;0&quot;,&quot;iso&quot;:&quot;0&quot;,&quot;shutter_speed&quot;:&quot;0&quot;,&quot;title&quot;:&quot;&quot;,&quot;orientation&quot;:&quot;0&quot;}" data-image-title="hammock" data-image-description="" data-image-caption="" data-medium-file="https://nonicoclolasos.files.wordpress.com/2021/09/hammock.jpeg?w=300" data-large-file="https://nonicoclolasos.files.wordpress.com/2021/09/hammock.jpeg?w=776" src="https://nonicoclolasos.files.wordpress.com/2021/09/hammock.jpeg?w=1024" alt="" class="wp-image-31844" width="557" height="463" srcset="https://nonicoclolasos.files.wordpress.com/2021/09/hammock.jpeg?w=1024 1024w, https://nonicoclolasos.files.wordpress.com/2021/09/hammock.jpeg?w=557 557w, https://nonicoclolasos.files.wordpress.com/2021/09/hammock.jpeg?w=1114 1114w, https://nonicoclolasos.files.wordpress.com/2021/09/hammock.jpeg?w=150 150w, https://nonicoclolasos.files.wordpress.com/2021/09/hammock.jpeg?w=300 300w, https://nonicoclolasos.files.wordpress.com/2021/09/hammock.jpeg?w=768 768w" sizes="(max-width: 557px) 100vw, 557px" /></a></figure>
346. ]]></content:encoded>
351. <media:content url="https://1.gravatar.com/avatar/40389b02d6beaca6a72828a1d9bafa018997de1608a299047b0259b38e6f7ccc?s=96&#38;d=retro&#38;r=G" medium="image">
352. <media:title type="html">nonicoclolasos</media:title>
353. </media:content>
354.  
355. <media:content url="https://nonicoclolasos.files.wordpress.com/2021/09/hammock.jpeg?w=1024" medium="image" />
356. </item>
357. <item>
358. <title>Tolerans ger samarbete</title>
359. <link>https://nonicoclolasos.com/2021/09/07/tolerans-ger-samarbete/</link>
361. <dc:creator><![CDATA[Niclas Berggren]]></dc:creator>
362. <pubDate>Tue, 07 Sep 2021 07:46:18 +0000</pubDate>
363. <category><![CDATA[forskning]]></category>
364. <guid isPermaLink="false">http://nonicoclolasos.com/?p=31831</guid>
365.  
366. <description><![CDATA[Tillsammans med Therese Nilsson och Martin Ljunge har jag under flera år bedrivit forskning om tolerans. Med det menas i vårt fall en vidsynthet gentemot människor som är annorlunda. I synnerhet har vi försökt utröna vad som bestämmer graden av tolerans i ett samhälle, med fokus på institutioner. Några resultat: Rättssystemets kvalitet och penningvärdets stabilitet [&#8230;]]]></description>
367. <content:encoded><![CDATA[
368. <p>Tillsammans med Therese Nilsson och Martin Ljunge har jag under flera år bedrivit forskning om tolerans. Med det menas i vårt fall en vidsynthet gentemot människor som är annorlunda. I synnerhet har vi försökt utröna vad som bestämmer graden av tolerans i ett samhälle, med fokus på institutioner. Några resultat:</p>
369.  
370.  
371.  
372. <ul><li><a rel="noreferrer noopener" href="https://doi.org/10.1111/kykl.12017" target="_blank">Rättssystemets kvalitet och penningvärdets stabilitet är positivt relaterade till tolerans mot homosexuella</a>.</li><li><a rel="noreferrer noopener" href="https://doi.org/10.1080/13504851.2014.922666" target="_blank">Graden av marknadsekonomi inverkar positivt på tolerans, och ju mer människor litar på varandra i samhället, desto starkare är denna inverkan</a>.</li><li><a rel="noreferrer noopener" href="https://doi.org/10.1016/j.jce.2015.02.005" target="_blank">Ju mer social och ekonomisk globalisering, desto större andel som anser det viktigt att lära barn tolerans och respekt</a>.</li><li><a rel="noreferrer noopener" href="https://doi.org/10.1016/j.ejpoleco.2016.06.001" target="_blank">Lägre marginalskatter för dem med högst inkomst är positivt relaterade till mer tolerans mot ateister, kommunister och homosexuella (i USA)</a>.</li><li><a rel="noreferrer noopener" href="https://doi.org/10.1017/S1744137419000316" target="_blank">Invandrare med bakgrund i länder med låg andel muslimer, opartiska institutioner och en hög andel som anser det viktigt att lära barn tolerans och respekt är mer toleranta mot homosexuella än andra invandrare</a>.</li><li><a href="https://doi.org/10.1017/S1744137420000466" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Rättsstatens kvalitet är positivt, och graden av ekonomisk öppenhet mot andra länder är negativt, relaterad till antisemitism</a>.</li></ul>
373.  
374.  
375.  
376. <p>Man kan fråga sig varför vi anser det så viktigt att studera vad som kan tänkas bestämma tolerans i ett samhälle. Ett skäl är förstås att tolerans kan förväntas bidra till bättre livsvillkor och högre välmående för minoriteter av olika slag. Ett annat skäl ges i en ny studie, <a rel="noreferrer noopener" href="https://doi.org/10.3389/fpsyg.2021.678237" target="_blank">&#8221;The Power of Tolerance vs. Unselfishness as a Cultural Determinant of Cooperation&#8221;</a>, av Kimmo Eriksson, Brent Simpson och Irina Vartanova. De gör och finner, i kort sammanfattning, följande:</p>
377.  
378.  
379.  
380. <blockquote class="wp-block-quote"><p>What makes some societies more cooperative than others? This question is important for a number of reasons, including the possibility that societal differences in cooperation may have played an important role in human cultural evolution (Henrich, 2004; Richerson et al., 2016). &#8230; While prior work leads straightforwardly to the hypothesis that higher societal valuations of unselfishness will lead to more cooperation, we explain why tolerance can be expected to be at least as important. We then report findings showing that a societal emphasis on tolerance plays a stronger role than an emphasis on unselfishness in predicting international differences in cooperation, cooperative norms, and cooperative metanorms.</p></blockquote>
381.  
382.  
383.  
384. <p>Sambandet mellan en positiv värdering av tolerans i ett land och författarnas samarbetsmått illustreras i denna figur (där man kan notera att Sverige ligger högst i värdering av tolerans):</p>
385.  
386.  
387.  
388. <figure class="wp-block-image size-large"><a href="https://nonicoclolasos.files.wordpress.com/2021/09/eriksson-et-al-fig-1.jpeg"><img data-attachment-id="31838" data-permalink="https://nonicoclolasos.com/eriksson-et-al-fig-1/" data-orig-file="https://nonicoclolasos.files.wordpress.com/2021/09/eriksson-et-al-fig-1.jpeg" data-orig-size="3150,2216" data-comments-opened="0" data-image-meta="{&quot;aperture&quot;:&quot;0&quot;,&quot;credit&quot;:&quot;&quot;,&quot;camera&quot;:&quot;&quot;,&quot;caption&quot;:&quot;&quot;,&quot;created_timestamp&quot;:&quot;0&quot;,&quot;copyright&quot;:&quot;&quot;,&quot;focal_length&quot;:&quot;0&quot;,&quot;iso&quot;:&quot;0&quot;,&quot;shutter_speed&quot;:&quot;0&quot;,&quot;title&quot;:&quot;&quot;,&quot;orientation&quot;:&quot;0&quot;}" data-image-title="eriksson-et-al-fig-1" data-image-description="" data-image-caption="" data-medium-file="https://nonicoclolasos.files.wordpress.com/2021/09/eriksson-et-al-fig-1.jpeg?w=300" data-large-file="https://nonicoclolasos.files.wordpress.com/2021/09/eriksson-et-al-fig-1.jpeg?w=776" src="https://nonicoclolasos.files.wordpress.com/2021/09/eriksson-et-al-fig-1.jpeg?w=1024" alt="" class="wp-image-31838" srcset="https://nonicoclolasos.files.wordpress.com/2021/09/eriksson-et-al-fig-1.jpeg?w=1024 1024w, https://nonicoclolasos.files.wordpress.com/2021/09/eriksson-et-al-fig-1.jpeg?w=2048 2048w, https://nonicoclolasos.files.wordpress.com/2021/09/eriksson-et-al-fig-1.jpeg?w=150 150w, https://nonicoclolasos.files.wordpress.com/2021/09/eriksson-et-al-fig-1.jpeg?w=300 300w, https://nonicoclolasos.files.wordpress.com/2021/09/eriksson-et-al-fig-1.jpeg?w=768 768w" sizes="(max-width: 1024px) 100vw, 1024px" /></a></figure>
389.  
390.  
391.  
392. <p>Det är alltså så att samhällen som kännetecknas av tolerans är mer samarbetsinriktade, vilket i sin tur är en central faktor för att samhällen ska fungera väl på en lång rad områden och lösa olika typer av kollektiva problem. Tolerans är till och med mer viktigt än osjälviskhet för att möjliggöra och upprätthålla samarbete människor emellan. Det är onekligen en viktig anledning att studera toleransens bestämningsfaktorer.</p>
393. ]]></content:encoded>
398. <media:content url="https://1.gravatar.com/avatar/40389b02d6beaca6a72828a1d9bafa018997de1608a299047b0259b38e6f7ccc?s=96&#38;d=retro&#38;r=G" medium="image">
399. <media:title type="html">nonicoclolasos</media:title>
400. </media:content>
401.  
402. <media:content url="https://nonicoclolasos.files.wordpress.com/2021/09/eriksson-et-al-fig-1.jpeg?w=1024" medium="image" />
403. </item>
404. <item>
405. <title>Är överklassen mer självisk?</title>
406. <link>https://nonicoclolasos.com/2021/08/19/ar-overklassen-mer-sjalvisk/</link>
408. <dc:creator><![CDATA[Niclas Berggren]]></dc:creator>
409. <pubDate>Thu, 19 Aug 2021 10:12:58 +0000</pubDate>
410. <category><![CDATA[altruism]]></category>
411. <category><![CDATA[egoism]]></category>
412. <category><![CDATA[experiment]]></category>
413. <category><![CDATA[forskning]]></category>
414. <category><![CDATA[pengar]]></category>
415. <category><![CDATA[rikedom]]></category>
416. <category><![CDATA[status]]></category>
417. <guid isPermaLink="false">http://nonicoclolasos.com/?p=31805</guid>
418.  
419. <description><![CDATA[Debatten om hur överklassen, eller de rika, eller höginkomsttagare, beter sig har pågått länge. Tidigare forskning har indikerat att människor med sådan bakgrund verkar bete sig &#8221;bättre&#8221; mot sina medmänniskor än andra. En ny, stor, internationell studie, &#8221;A Large Scale Test of the Effect of Social Class on Prosocial Behavior&#8221;, har undersökt detta igen: Across [&#8230;]]]></description>
420. <content:encoded><![CDATA[
421. <p class="has-drop-cap">Debatten om hur överklassen, eller de rika, eller höginkomsttagare, beter sig har pågått länge. <a rel="noreferrer noopener" href="https://nonicoclolasos.com/2020/06/22/ar-hoginkomsttagare-mer-oetiska/" target="_blank">Tidigare forskning</a> har indikerat att människor med sådan bakgrund verkar bete sig &#8221;bättre&#8221; mot sina medmänniskor än andra. En ny, stor, internationell studie, <a href="https://journals.plos.org/plosone/article?id=10.1371/journal.pone.0133193" target="_blank" rel="noreferrer noopener">&#8221;A Large Scale Test of the Effect of Social Class on Prosocial Behavior&#8221;</a>, har undersökt detta igen:</p>
422.  
423.  
424.  
425. <blockquote class="wp-block-quote"><p>Across eight studies with large and representative international samples, we predominantly found positive effects of social class on prosociality: Higher class individuals were more likely to make a charitable donation and contribute a higher percentage of their family income to charity (32,090 ≥ N ≥ 3,957; Studies 1–3), were more likely to volunteer (37,136 ≥N ≥ 3,964; Studies 4–6), were more helpful (N = 3,902; Study 7), and were more trusting and trustworthy in an economic game when interacting with a stranger (N = 1,421; Study 8) than lower social class individuals.</p></blockquote>
426.  
427.  
428.  
429. <p>Resultatet är alltså detsamma som tidigare. Personer med en priviligerad livssituation förefallet mer inriktade på att bete sig väl mot andra. Jag har inte systematiskt undersökt hur sådana personer porträtteras i olika kulturella och politiska framställningar, men mitt intryck är att motsatt bild ofta målas upp: att personer med mycket pengar eller social status är mer benägna att roffa åt sig och att &#8221;köra över&#8221; sina medmänniskor. (Tänk på Joakim von Anka, Krösus Sork, Ebenezer Scrooge och Monty Burns!) Om detta intryck stämmer, hur har denna diskrepans uppstått?</p>
430. ]]></content:encoded>
435. <media:content url="https://1.gravatar.com/avatar/40389b02d6beaca6a72828a1d9bafa018997de1608a299047b0259b38e6f7ccc?s=96&#38;d=retro&#38;r=G" medium="image">
436. <media:title type="html">nonicoclolasos</media:title>
437. </media:content>
438. </item>
439. <item>
440. <title>Företag som satsar på socialt ansvarstagande kan sänka produktiviteten hos sina anställda</title>
441. <link>https://nonicoclolasos.com/2021/06/28/foretag-som-satsar-pa-socialt-ansvarstagande-kan-sanka-produktiviteten-hos-sina-anstallda/</link>
443. <dc:creator><![CDATA[Niclas Berggren]]></dc:creator>
444. <pubDate>Mon, 28 Jun 2021 05:28:00 +0000</pubDate>
445. <category><![CDATA[altruism]]></category>
446. <category><![CDATA[experiment]]></category>
447. <category><![CDATA[forskning]]></category>
448. <category><![CDATA[incitament]]></category>
449. <category><![CDATA[vinst]]></category>
450. <guid isPermaLink="false">http://nonicoclolasos.com/?p=31695</guid>
451.  
452. <description><![CDATA[Det ligger i tiden att företag ska ta socialt ansvar. Det anses av vissa suspekt att följa Milton Friedmans diktum, att som affärsman sträva efter största möjliga vinst. Det har fått många företag att införa inslag av &#8221;socialt ansvarstagande&#8221;. En tanke bakom är att sådana inslag kan bidra till mer nöjda och mer produktiva anställda. [&#8230;]]]></description>
453. <content:encoded><![CDATA[<p>Det ligger i tiden att företag ska ta socialt ansvar. Det anses av vissa suspekt att följa <a href="https://www.nytimes.com/1970/09/13/archives/a-friedman-doctrine-the-social-responsibility-of-business-is-to.html" target="_blank" rel="noopener">Milton Friedmans diktum</a>, att som affärsman sträva efter största möjliga vinst. Det har fått många företag att införa inslag av &#8221;socialt ansvarstagande&#8221;. En tanke bakom är att sådana inslag kan bidra till mer nöjda och mer produktiva anställda. Kanske blir man uppmuntrad av att jobba i en organisation som stödjer olika projekt och satsningar med socialt &#8221;rätt och riktig&#8221; profil!</p>
454. <p>Milton Friedman tar i ovan länkade essä upp fallet med företag som ägnar sig åt sociala satsningar som ett medel för att nå större vinst (något han inte har ett principiellt problem med). Kan det tänkas underminera satsningarnas tänkta positiva inverkan på de anställda? De kanske bara blir uppmuntrade av genuint altruistiska sociala satsningar och inte av satsningar som egentligen syftar till att öka vinsten.</p>
455. <p>Bl.a. detta undersöks i en ny fältexperimentell studie, <a href="https://academic.oup.com/ej/advance-article-abstract/doi/10.1093/ej/ueaa136/6041713?redirectedFrom=fulltext" target="_blank" rel="noopener">&#8221;Intentions for Doing Good Matter for Doing Well: The Negative Effects of Prosocial Incentives&#8221;</a> (preliminär gratisversion <a href="https://www.law.nyu.edu/sites/default/files/upload_documents/Meier%20Intentions%20for%20Doing%20Good%20Matter%20for%20Doing%20Well.pdf" target="_blank" rel="noopener">här</a>). Utgångspunkten är att det kanske inte bara spelar roll att ett företag satser på sociala projekt utan att det också kan ha betydelse vilket motiv företaget har för en sådan satsning.</p>
456. <p>Vad finner då forskarna?</p>
457. <blockquote>
458. <p>Our field experiment shows that the instrumental use of prosocial incentives to increase effort can backfire. The negative effect is particularly strong for performance-based prosocial incentives, which are, by construction, more instrumental than unconditional incentives, and for the workers who do not care about the charitable cause.</p>
459. </blockquote>
460. <p>Några resultat illustreras i denna figur, för två sätt att mäta arbetsprestation (om arbetarna levererar fler än tre slogans till marknadsföring i panel A samt det genomsnittliga antalet slogans i panel B). </p>
461.  
462.  
463. <figure class="wp-block-image size-large"><a href="https://nonicoclolasos.files.wordpress.com/2021/06/skacc88rmavbild-2021-06-11-kl.-14.19.44.png"><img data-attachment-id="31791" data-permalink="https://nonicoclolasos.com/skacc88rmavbild-2021-06-11-kl-14-19-44/" data-orig-file="https://nonicoclolasos.files.wordpress.com/2021/06/skacc88rmavbild-2021-06-11-kl.-14.19.44.png" data-orig-size="1332,820" data-comments-opened="0" data-image-meta="{&quot;aperture&quot;:&quot;0&quot;,&quot;credit&quot;:&quot;&quot;,&quot;camera&quot;:&quot;&quot;,&quot;caption&quot;:&quot;&quot;,&quot;created_timestamp&quot;:&quot;0&quot;,&quot;copyright&quot;:&quot;&quot;,&quot;focal_length&quot;:&quot;0&quot;,&quot;iso&quot;:&quot;0&quot;,&quot;shutter_speed&quot;:&quot;0&quot;,&quot;title&quot;:&quot;&quot;,&quot;orientation&quot;:&quot;0&quot;}" data-image-title="skacc88rmavbild-2021-06-11-kl.-14.19.44" data-image-description="" data-image-caption="" data-medium-file="https://nonicoclolasos.files.wordpress.com/2021/06/skacc88rmavbild-2021-06-11-kl.-14.19.44.png?w=300" data-large-file="https://nonicoclolasos.files.wordpress.com/2021/06/skacc88rmavbild-2021-06-11-kl.-14.19.44.png?w=776" src="https://nonicoclolasos.files.wordpress.com/2021/06/skacc88rmavbild-2021-06-11-kl.-14.19.44.png?w=1024" alt="" class="wp-image-31791" srcset="https://nonicoclolasos.files.wordpress.com/2021/06/skacc88rmavbild-2021-06-11-kl.-14.19.44.png?w=1024 1024w, https://nonicoclolasos.files.wordpress.com/2021/06/skacc88rmavbild-2021-06-11-kl.-14.19.44.png?w=150 150w, https://nonicoclolasos.files.wordpress.com/2021/06/skacc88rmavbild-2021-06-11-kl.-14.19.44.png?w=300 300w, https://nonicoclolasos.files.wordpress.com/2021/06/skacc88rmavbild-2021-06-11-kl.-14.19.44.png?w=768 768w, https://nonicoclolasos.files.wordpress.com/2021/06/skacc88rmavbild-2021-06-11-kl.-14.19.44.png 1332w" sizes="(max-width: 1024px) 100vw, 1024px" /></a></figure>
464.  
465.  
466.  
467. <p>Dvs. om den sociala satsningen tydligt utgör en metod för att öka vinsten, genom att få arbetarna att arbeta hårdare, kan effekten bli att dessa blir <em>mindre</em> produktiva, särskilt om de dessutom inte värnar om den sociala satsningen som sådan. Företag som tror sig kunna entusiasmera sina medarbetare genom sociala satsningar bör alltså noga fundera igenom varför och hur dessa satsningar genomförs om de önskar nå önskade resultat.</p>
468.  
469.  
470.  
471. <p>Däremot visar studien att incitament som belönar högre produktivitet på rent materiell grund har tydligt positiv effekt.&nbsp;</p>
472.  
473.  
474.  
475. <h6 class="wp-block-heading"><strong>Se även det tidigare inlägget <a href="https://nonicoclolasos.com/2011/01/13/negativsyn-pa-vinst/" target="_blank" rel="noreferrer noopener">&#8221;Negativ syn på vinst&#8221;</a>.</strong></h6>
476. ]]></content:encoded>
481. <media:content url="https://1.gravatar.com/avatar/40389b02d6beaca6a72828a1d9bafa018997de1608a299047b0259b38e6f7ccc?s=96&#38;d=retro&#38;r=G" medium="image">
482. <media:title type="html">nonicoclolasos</media:title>
483. </media:content>
484.  
485. <media:content url="https://nonicoclolasos.files.wordpress.com/2021/06/skacc88rmavbild-2021-06-11-kl.-14.19.44.png?w=1024" medium="image" />
486. </item>
487. <item>
488. <title>Analytiskt tänkande ger ateism</title>
489. <link>https://nonicoclolasos.com/2021/06/21/analytiskt-tankande-ger-ateism/</link>
491. <dc:creator><![CDATA[Niclas Berggren]]></dc:creator>
492. <pubDate>Mon, 21 Jun 2021 05:23:00 +0000</pubDate>
493. <category><![CDATA[ateism]]></category>
494. <category><![CDATA[forskning]]></category>
495. <category><![CDATA[rationalitet]]></category>
496. <category><![CDATA[religion]]></category>
497. <guid isPermaLink="false">http://nonicoclolasos.com/?p=31692</guid>
498.  
499. <description><![CDATA[Hur kan skillnader i tron på övernaturliga, däribland religiösa, fenomen förklaras? En ny studie, &#8221;Analytic Atheism: Valuing Epistemic Rationality Strengthens the Association between Analytic Thinking and Religious Disbelief&#8221;, framför tesen att personer som är starka på analytiskt (till skillnad från intuitivt) tänkande är mindre benägna att tro på övernaturliga och religiösa utsagor, särskilt om de [&#8230;]]]></description>
500. <content:encoded><![CDATA[<p>Hur kan skillnader i tron på övernaturliga, däribland religiösa, fenomen förklaras? En ny studie, <a href="https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0191886921002890" target="_blank" rel="noopener">&#8221;Analytic Atheism: Valuing Epistemic Rationality Strengthens the Association between Analytic Thinking and Religious Disbelief&#8221;</a>, framför tesen att personer som är starka på analytiskt (till skillnad från intuitivt) tänkande är mindre benägna att tro på övernaturliga och religiösa utsagor, särskilt om de därutöver motiveras av en stark värdering av rationalitet. </p>
501. <p>Genom att i tre studier testa hur starka de medverkande är på analytiskt tänkande och hur viktigt de anser det vara med rationalitet, utifrån hur de värderar påståendet &#8221;It is important to me personally to be skeptical about claims that are not backed up by evidence&#8221; (samt ett annat påstående om att det är en moralisk skyldighet att inta en sådan hållning), finner forskarna följande:</p>
502. <blockquote>
503. <p>Consistent with this hypothesis, we show that the association between analytic thinking and weaker religious faith (Study 1), as well as between analytic thinking and disbelief (vs. belief) in God, and related supernatural phenomena (Study 2–3) is stronger among people who ascribe more (vs. less) value to epistemic rationality.</p>
504. </blockquote>
505. <p id="p0065">Resultat kan illustreras med denna figur från den första studien, som undersöker relationen till religiös tro:</p>
506.  
507.  
508. <figure class="wp-block-image size-large is-resized"><a href="https://nonicoclolasos.files.wordpress.com/2021/06/religion-rationality.jpg"><img data-attachment-id="31768" data-permalink="https://nonicoclolasos.com/religion-rationality/" data-orig-file="https://nonicoclolasos.files.wordpress.com/2021/06/religion-rationality.jpg" data-orig-size="1388,1144" data-comments-opened="0" data-image-meta="{&quot;aperture&quot;:&quot;0&quot;,&quot;credit&quot;:&quot;&quot;,&quot;camera&quot;:&quot;&quot;,&quot;caption&quot;:&quot;&quot;,&quot;created_timestamp&quot;:&quot;0&quot;,&quot;copyright&quot;:&quot;&quot;,&quot;focal_length&quot;:&quot;0&quot;,&quot;iso&quot;:&quot;0&quot;,&quot;shutter_speed&quot;:&quot;0&quot;,&quot;title&quot;:&quot;&quot;,&quot;orientation&quot;:&quot;0&quot;}" data-image-title="religion-rationality" data-image-description="" data-image-caption="" data-medium-file="https://nonicoclolasos.files.wordpress.com/2021/06/religion-rationality.jpg?w=300" data-large-file="https://nonicoclolasos.files.wordpress.com/2021/06/religion-rationality.jpg?w=776" src="https://nonicoclolasos.files.wordpress.com/2021/06/religion-rationality.jpg?w=1024" alt="" class="wp-image-31768" width="456" height="375" srcset="https://nonicoclolasos.files.wordpress.com/2021/06/religion-rationality.jpg?w=456 456w, https://nonicoclolasos.files.wordpress.com/2021/06/religion-rationality.jpg?w=910 910w, https://nonicoclolasos.files.wordpress.com/2021/06/religion-rationality.jpg?w=150 150w, https://nonicoclolasos.files.wordpress.com/2021/06/religion-rationality.jpg?w=300 300w, https://nonicoclolasos.files.wordpress.com/2021/06/religion-rationality.jpg?w=768 768w" sizes="(max-width: 456px) 100vw, 456px" /></a></figure>
509.  
510.  
511.  
512. <p>Som framgår tycks det som om det analytiska tänkandet är mer negativt relaterat till religiös tro hos dem hos värderar rationellt tänkande en standardavvikelse mer än genomsnittet jämfört med dem som värderas sådant tänkande en standardavvikelse mindre än genomsnittet.</p>
513.  
514.  
515.  
516. <p>Hur förklarar de resultatet?</p>
517.  
518.  
519.  
520. <blockquote class="wp-block-quote"><p>We propose that valuing epistemic rationality can provide the motivation needed to apply one&#8217;s cognitive faculties in pursuit of the truth, and thereby strengthen the link between analytic thinking and religious disbelief. Specifically, we argue that individuals who ascribe high value to epistemic rationality should be particularly likely to recruit their analytic thinking resources in an objective pursuit of the truth when they evaluate the plausibility of specific religious beliefs, or the existence of deities. Because these individuals are motivated to scrutinize arguments and evidence objectively, individual differences in analytic thinking should affect their conclusions, such that those who are more (vs. less) analytical should be less inclined to adopt or maintain epistemically suspect beliefs &#8230; such as beliefs in supernatural agents and events. </p></blockquote>
521.  
522.  
523.  
524. <p>Detta resultat är i stora drag i linje med <a rel="noreferrer noopener" href="https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0160289608000238" target="_blank">forskning </a>som antyder att genomsnittlig intelligens predicerar ateism på landsnivå.</p>
525. ]]></content:encoded>
530. <media:content url="https://1.gravatar.com/avatar/40389b02d6beaca6a72828a1d9bafa018997de1608a299047b0259b38e6f7ccc?s=96&#38;d=retro&#38;r=G" medium="image">
531. <media:title type="html">nonicoclolasos</media:title>
532. </media:content>
533.  
534. <media:content url="https://nonicoclolasos.files.wordpress.com/2021/06/religion-rationality.jpg?w=1024" medium="image" />
535. </item>
536. <item>
537. <title>Abstraktion i blått</title>
538. <link>https://nonicoclolasos.com/2021/06/18/abstraktion-i-blatt/</link>
540. <dc:creator><![CDATA[Niclas Berggren]]></dc:creator>
541. <pubDate>Fri, 18 Jun 2021 06:00:00 +0000</pubDate>
542. <category><![CDATA[konst]]></category>
543. <guid isPermaLink="false">http://nonicoclolasos.com/?p=31760</guid>
544.  
545. <description><![CDATA[Olga Rozanova: Abstract Composition (1910):]]></description>
546. <content:encoded><![CDATA[<p>Olga Rozanova: <em>Abstract Composition</em> (1910):</p>
547.  
548.  
549. <figure class="wp-block-image size-large is-resized"><a href="https://nonicoclolasos.files.wordpress.com/2021/06/olgar.jpeg"><img data-attachment-id="31794" data-permalink="https://nonicoclolasos.com/olgar/" data-orig-file="https://nonicoclolasos.files.wordpress.com/2021/06/olgar.jpeg" data-orig-size="700,1064" data-comments-opened="0" data-image-meta="{&quot;aperture&quot;:&quot;0&quot;,&quot;credit&quot;:&quot;&quot;,&quot;camera&quot;:&quot;&quot;,&quot;caption&quot;:&quot;&quot;,&quot;created_timestamp&quot;:&quot;0&quot;,&quot;copyright&quot;:&quot;&quot;,&quot;focal_length&quot;:&quot;0&quot;,&quot;iso&quot;:&quot;0&quot;,&quot;shutter_speed&quot;:&quot;0&quot;,&quot;title&quot;:&quot;&quot;,&quot;orientation&quot;:&quot;0&quot;}" data-image-title="olgar" data-image-description="" data-image-caption="" data-medium-file="https://nonicoclolasos.files.wordpress.com/2021/06/olgar.jpeg?w=197" data-large-file="https://nonicoclolasos.files.wordpress.com/2021/06/olgar.jpeg?w=674" src="https://nonicoclolasos.files.wordpress.com/2021/06/olgar.jpeg?w=674" alt="" class="wp-image-31794" width="454" height="691" srcset="https://nonicoclolasos.files.wordpress.com/2021/06/olgar.jpeg?w=454 454w, https://nonicoclolasos.files.wordpress.com/2021/06/olgar.jpeg?w=99 99w, https://nonicoclolasos.files.wordpress.com/2021/06/olgar.jpeg?w=197 197w, https://nonicoclolasos.files.wordpress.com/2021/06/olgar.jpeg 700w" sizes="(max-width: 454px) 100vw, 454px" /></a></figure>
550. ]]></content:encoded>
555. <media:content url="https://1.gravatar.com/avatar/40389b02d6beaca6a72828a1d9bafa018997de1608a299047b0259b38e6f7ccc?s=96&#38;d=retro&#38;r=G" medium="image">
556. <media:title type="html">nonicoclolasos</media:title>
557. </media:content>
558.  
559. <media:content url="https://nonicoclolasos.files.wordpress.com/2021/06/olgar.jpeg?w=674" medium="image" />
560. </item>
561. <item>
562. <title>Är handskakandets tid förbi?</title>
563. <link>https://nonicoclolasos.com/2021/06/14/ar-handskakandets-tid-forbi/</link>
565. <dc:creator><![CDATA[Niclas Berggren]]></dc:creator>
566. <pubDate>Mon, 14 Jun 2021 05:24:00 +0000</pubDate>
567. <category><![CDATA[etikett]]></category>
568. <category><![CDATA[hälsa]]></category>
569. <category><![CDATA[hygien]]></category>
570. <category><![CDATA[normer]]></category>
571. <category><![CDATA[sjukdom]]></category>
572. <guid isPermaLink="false">http://nonicoclolasos.com/?p=31716</guid>
573.  
574. <description><![CDATA[Som regelbundna läsare av denna blogg vet har jag i många år pläderat för att människor bör sluta skaka hand med varandra. Istället kan man buga lätt eller skaka hand virtuellt. En positiv bieffekt av Covid 19-pandemin har varit att handskakandet har minskat rejält i omfattning. Men vad händer när pandemin är över? En ny [&#8230;]]]></description>
575. <content:encoded><![CDATA[
576. <p>Som regelbundna läsare av denna blogg vet har jag i många år pläderat för att människor bör sluta skaka hand med varandra. Istället kan man <a rel="noreferrer noopener" href="https://nonicoclolasos.com/2007/11/26/leve-kim-jong-il/" target="_blank">buga lätt eller skaka hand virtuellt</a>. En positiv bieffekt av Covid 19-pandemin har varit att handskakandet har minskat rejält i omfattning. Men vad händer när pandemin är över? En ny studie, <a rel="noreferrer noopener" href="https://nowpublishers.com/article/Details/RBE-0132" target="_blank">&#8221;Kisses, Handshakes, COVID-19 – Will the Pandemic Change Us Forever?&#8221;</a> (preliminär gratisversion <a rel="noreferrer noopener" href="https://www.uni-trier.de/fileadmin/fb4/prof/BWL/FIN/Files/shake_hands10.pdf" target="_blank">här</a>), undersöker saken:</p>
577.  
578.  
579.  
580. <blockquote class="wp-block-quote"><p>[A] consistently large proportion of respondents (around 57%) plan to change their greeting behavior permanently, either because they simply became used to it or because they want to avoid the danger of contracting and transmitting infectious diseases.</p></blockquote>
581.  
582.  
583.  
584. <p>Jag hoppas innerligt att detta blir fallet. <em>Never shake my hand again, please!</em></p>
585. ]]></content:encoded>
590. <media:content url="https://1.gravatar.com/avatar/40389b02d6beaca6a72828a1d9bafa018997de1608a299047b0259b38e6f7ccc?s=96&#38;d=retro&#38;r=G" medium="image">
591. <media:title type="html">nonicoclolasos</media:title>
592. </media:content>
593. </item>
594. <item>
595. <title>En vinälskande filosof</title>
596. <link>https://nonicoclolasos.com/2021/06/07/en-vinalskande-filosof/</link>
598. <dc:creator><![CDATA[Niclas Berggren]]></dc:creator>
599. <pubDate>Mon, 07 Jun 2021 05:15:00 +0000</pubDate>
600. <category><![CDATA[alkohol]]></category>
601. <category><![CDATA[filosofi]]></category>
602. <category><![CDATA[lycka]]></category>
603. <category><![CDATA[paternalism]]></category>
604. <category><![CDATA[vin]]></category>
605. <guid isPermaLink="false">http://nonicoclolasos.com/?p=31419</guid>
606.  
607. <description><![CDATA[Roger Scruton var en kontroversiell filosof, men jag är förtjust i vissa delar av hans tankegods, i synnerhet de som rör Wagner och vin. Bruce Newsome sammanfattar i The Critic Scrutons syn på vinets plats i ett gott liv. Scruton abhors prohibition and sobriety as much as blind drunkenness. “Without their aid [intoxicants] we see [&#8230;]]]></description>
608. <content:encoded><![CDATA[
609. <p class="has-drop-cap">Roger Scruton var en kontroversiell filosof, men jag är förtjust i vissa delar av hans tankegods, i synnerhet de som rör Wagner och vin. Bruce Newsome <a rel="noreferrer noopener" href="https://thecritic.co.uk/what-wine-meant-to-roger-scruton/" target="_blank">sammanfattar</a> i<em> The Critic </em>Scrutons syn på vinets plats i ett gott liv.</p>
610.  
611.  
612.  
613. <blockquote class="wp-block-quote"><p>Scruton abhors prohibition and sobriety as much as blind drunkenness. “Without their aid [intoxicants] we see each other as we are, and no human society can be built on so frail a foundation.” He criticizes the “health fanatics” and the “mad mullahs.” (I doubt publishers would permit that Islamo-laden phrase today.) He doubts any impact of moderate drinking on physical health, but, in any case, adds that the benefits to our “mental health” outweigh any physical harm.</p></blockquote>
614.  
615.  
616.  
617. <p>Detta synsätt stämmer mycket väl överens med mitt eget. Jag förespråkar ett måttfullt drickande och ser det som optimalt, allt beaktat. För lite drickande har präglat större delen av mitt liv, och jag har kommit att förstå det som ett stort misstag. Därigenom, för att knyta an till Scruton-citatet ovan, har jag kommit att se människor (inklusive mig själv) såsom vi verkligen är, och det är inte upplyftande. Några glas vin gör livet till en stund av partiell fiktion där alla framstår i bättre dager (även jag, så att jag får större mod att komma ur mitt introverta skal). Jag är också en stark anhängare av att <a rel="noreferrer noopener" href="https://nonicoclolasos.com/2007/11/29/alkoholskatters-kostnader/" target="_blank">beakta dessa sociala fördelar som intäkter</a> i varje kostnads-intäktsanalys av vindrickande.</p>
618.  
619.  
620.  
621. <blockquote class="wp-block-quote"><p>Scruton’s best summation of his philosophy of wine is as follows: &#8221;The health fanatics who have poisoned all our natural enjoyments ought, in my view, to be rounded up and locked together in a place where they can bore each other rigid with their futile nostrums for eternal life. The rest of us should live out our days in a chain of linked symposia, in which the catalyst is wine, the means conversation, the goal a serene acceptance of our lot and a determination not to outstay our welcome.&#8221;</p></blockquote>
622.  
623.  
624.  
625. <p>Jag tycker mycket om Scrutons betonande av vinet som katalysator för givande konversation. Jag tycker att (måttliga mängder) vin möjliggör för en att höja perspektivet över <em>jag här och nu</em>. Man tänker i nya, djärvare banor, inte minst hjälpt därtill av andra som, understödda av denna katalysator, delar med sig av sina nya, djärva tankar. Inte sällan tycker jag just att jag har hamnat precis där Scruton beskriver att man hamnar: i en bättre förståelse och i en förmåga till bättre hanterande av människans tillstånd i denna värld. Man får också mer mod av lite vin: Man vågar delta i samtalet.</p>
626.  
627.  
628.  
629. <blockquote class="wp-block-quote"><p>Scruton wants to revive the ancient Greek symposium. In contrast to modern dinner parties, in which pairs of people have “egocentric” conversations, he idealizes the symposium, with one conversation involving all participants (actually, more of a series of monologues, to which all listen politely). Such conversation encourages “topical” and “general” subjects.</p></blockquote>
630.  
631.  
632.  
633. <p>Jag tycker om symposium-formatet för samtal, men här håller jag inte med Scruton: Jag tycker inte att det passar på en middag. Före en middag, ja. Ett problem med att anordna en middag som ett symposium är just egocentricitet. Vissa, inte minst äldre herrar, tenderar att tro att de är så oerhört mer intressanta än andra, vilket leder till plågsamma, inte uppbyggliga, monologer (som ofta försvårar avnjutande av mat och dryck samt av andra människor och deras tankar). Många som har bättre saker att säga sitter i praktiken tysta. Om man möjliggör &#8221;decentraliserad&#8221; konversation istället kan alla komma till tals, och jag tror att kvaliteten på samtalen i genomsnitt blir högre. Särskilt med några glas vin till. Om inte kan man vända sig till en annan bordsgranne.</p>
634.  
635.  
636.  
637. <p>Slutligen vill jag betona <a href="https://nonicoclolasos.com/2009/12/02/vinetikettens-betydelse/" target="_blank" rel="noreferrer noopener">vinetikettens</a> betydelse.</p>
638. ]]></content:encoded>
643. <media:content url="https://1.gravatar.com/avatar/40389b02d6beaca6a72828a1d9bafa018997de1608a299047b0259b38e6f7ccc?s=96&#38;d=retro&#38;r=G" medium="image">
644. <media:title type="html">nonicoclolasos</media:title>
645. </media:content>
646. </item>
647. <item>
648. <title>Kunglig konst</title>
649. <link>https://nonicoclolasos.com/2021/06/04/kunglig-konst/</link>
651. <dc:creator><![CDATA[Niclas Berggren]]></dc:creator>
652. <pubDate>Fri, 04 Jun 2021 05:39:00 +0000</pubDate>
653. <category><![CDATA[forskning]]></category>
654. <guid isPermaLink="false">http://nonicoclolasos.com/?p=31742</guid>
655.  
656. <description><![CDATA[Robert Motherwell: Royal Dirge (1972), 182 x 137 cm:]]></description>
657. <content:encoded><![CDATA[
658. <p>Robert Motherwell: <em>Royal Dirge</em> (1972), 182 x 137 cm:</p>
659.  
660.  
661.  
662. <figure class="wp-block-image size-large is-resized"><a href="https://nonicoclolasos.files.wordpress.com/2021/05/rm-royal-dirge.jpeg"><img data-attachment-id="31744" data-permalink="https://nonicoclolasos.com/rm-royal-dirge/" data-orig-file="https://nonicoclolasos.files.wordpress.com/2021/05/rm-royal-dirge.jpeg" data-orig-size="775,1024" data-comments-opened="0" data-image-meta="{&quot;aperture&quot;:&quot;0&quot;,&quot;credit&quot;:&quot;&quot;,&quot;camera&quot;:&quot;&quot;,&quot;caption&quot;:&quot;&quot;,&quot;created_timestamp&quot;:&quot;0&quot;,&quot;copyright&quot;:&quot;&quot;,&quot;focal_length&quot;:&quot;0&quot;,&quot;iso&quot;:&quot;0&quot;,&quot;shutter_speed&quot;:&quot;0&quot;,&quot;title&quot;:&quot;&quot;,&quot;orientation&quot;:&quot;0&quot;}" data-image-title="rm-royal-dirge" data-image-description="" data-image-caption="" data-medium-file="https://nonicoclolasos.files.wordpress.com/2021/05/rm-royal-dirge.jpeg?w=227" data-large-file="https://nonicoclolasos.files.wordpress.com/2021/05/rm-royal-dirge.jpeg?w=775" src="https://nonicoclolasos.files.wordpress.com/2021/05/rm-royal-dirge.jpeg?w=775" alt="" class="wp-image-31744" width="416" height="549" srcset="https://nonicoclolasos.files.wordpress.com/2021/05/rm-royal-dirge.jpeg?w=416 416w, https://nonicoclolasos.files.wordpress.com/2021/05/rm-royal-dirge.jpeg?w=114 114w, https://nonicoclolasos.files.wordpress.com/2021/05/rm-royal-dirge.jpeg?w=227 227w, https://nonicoclolasos.files.wordpress.com/2021/05/rm-royal-dirge.jpeg?w=768 768w, https://nonicoclolasos.files.wordpress.com/2021/05/rm-royal-dirge.jpeg 775w" sizes="(max-width: 416px) 100vw, 416px" /></a></figure>
663.  
664.  
665.  
666. <p></p>
667. ]]></content:encoded>
672. <media:content url="https://1.gravatar.com/avatar/40389b02d6beaca6a72828a1d9bafa018997de1608a299047b0259b38e6f7ccc?s=96&#38;d=retro&#38;r=G" medium="image">
673. <media:title type="html">nonicoclolasos</media:title>
674. </media:content>
675.  
676. <media:content url="https://nonicoclolasos.files.wordpress.com/2021/05/rm-royal-dirge.jpeg?w=775" medium="image" />
677. </item>
678. <item>
679. <title>Misstro mot judar</title>
680. <link>https://nonicoclolasos.com/2021/05/31/misstro-mot-judar/</link>
682. <dc:creator><![CDATA[Niclas Berggren]]></dc:creator>
683. <pubDate>Mon, 31 May 2021 05:16:00 +0000</pubDate>
684. <category><![CDATA[antisemitism]]></category>
685. <category><![CDATA[ekonomi]]></category>
686. <category><![CDATA[experiment]]></category>
687. <category><![CDATA[forskning]]></category>
688. <category><![CDATA[hat]]></category>
689. <category><![CDATA[judendomen]]></category>
690. <category><![CDATA[kapitalism]]></category>
691. <category><![CDATA[marknadsekonomi]]></category>
692. <category><![CDATA[moral]]></category>
693. <guid isPermaLink="false">http://nonicoclolasos.com/?p=31721</guid>
694.  
695. <description><![CDATA[Therese Nilsson och jag publicerade förra året en studie i vilken vi finner att ju högre grad av öppenhet för internationell handel och internationella kapitalrörelser i ett land, desto mer antisemitism återfinns i det landet. Det tyder på att det finns en koppling mellan ekonomisk öppenhet, människors föreställningar om hur judar agerar i den finansiella [&#8230;]]]></description>
696. <content:encoded><![CDATA[
697. <p class="has-drop-cap">Therese Nilsson och jag publicerade förra året <a href="https://nonicoclolasos.com/2020/11/09/rattsstaten-kapitalflodena-och-antisemitismen/" target="_blank" rel="noreferrer noopener">en studie</a> i vilken vi finner att ju högre grad av öppenhet för internationell handel och internationella kapitalrörelser i ett land, desto mer antisemitism återfinns i det landet. Det tyder på att det finns en koppling mellan ekonomisk öppenhet, människors föreställningar om hur judar agerar i den finansiella världsekonomin och en negativ syn på judar. Nu har en ny studie, <a rel="noreferrer noopener" href="https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S2214635021000563" target="_blank">&#8221;The Downside of Moralizing Financial Markets: Anti-Semitic Stereotypes in German MTurkers&#8221;</a>, publicerats some experimentellt undersöker följande:</p>
698.  
699.  
700.  
701. <blockquote class="wp-block-quote"><p>[W]e investigate whether an arbitrary characteristic of an investor (i.e., a Jewish or non-Jewish name) influences the moral evaluation of an investment itself. Put differently, we elicit whether the way people tend to evaluate financial activities is influenced by anti-Semitic stereotypes. Is the same investment more often evaluated as immoral if the investor happens to have a name that is perceived as Jewish? </p></blockquote>
702.  
703.  
704.  
705. <p>Hur genomfördes experimentet? Så här:</p>
706.  
707.  
708.  
709. <blockquote class="wp-block-quote"><p>The aim of the main study was to measure the effect of the perception of an investor’s name as Jewish or non-Jewish &#8230; on the evaluation of a given investment as immoral. For this purpose, we used a between-subjects design that randomly assigned each participant a vignette (a hypothetical situation) about an investment decision &#8230; The only factor that varied between participants was the name of the investor; everything else in the vignette remained constant.</p><p>The vignette read as follows:</p><p>NAME was born in Munich in 1974. The 45-year-old works as an associate in a Munich IT company in mid-level management. He has invested the money inherited from an aunt (around EUR 50,000), with which she had intended to finance his children’s studies, in shares in German and American companies. NAME’s selection of shares focused on automobile manufacturers, pharmaceutical companies, and commodity companies. He will observe the shares’ performances on the <em>smartphone</em> and try to react to strong market movements.</p><p>Below the vignette, respondents were asked to indicate their agreement with the following statement: “He behaves morally badly”. Notice that our intention was not to disentangle why exactly subjects would evaluate the respective behavior to be morally bad, but mainly to identify a difference in the composite evaluations between the conditions with Jewish and with non-Jewish names. </p></blockquote>
710.  
711.  
712.  
713. <p>Vad fann då forskarna? </p>
714.  
715.  
716.  
717. <blockquote class="wp-block-quote"><p>When presented vignettes with investors whose names had been perceived as Jewish, 34.8% (24/69) of participants either agreed or strongly agreed with the statement that the investor behaved morally badly. However, when presented vignettes with investors whose German name had been perceived as non-Jewish, only 14.5% (8/55) of participants agreed or strongly agreed with this claim.</p></blockquote>
718.  
719.  
720.  
721. <p>Med andra ord visade det sig, även i regressionsanalys, att de tyska experimentdeltagarna fann beteendet i fråga klandervärt i högre grad om det rörde sig om en judisk person. </p>
722.  
723.  
724.  
725. <p>I dagens svenska debatt fokuseras mycket på antisemitism bland muslimer. Det är förvisso ett stort och viktigt problem. Men det är också viktigt att minnas att det finns föreställningar om judar, inte minst på det ekonomiska området, bland icke-muslimska européer, som är djupt problematiska.</p>
726. ]]></content:encoded>
731. <media:content url="https://1.gravatar.com/avatar/40389b02d6beaca6a72828a1d9bafa018997de1608a299047b0259b38e6f7ccc?s=96&#38;d=retro&#38;r=G" medium="image">
732. <media:title type="html">nonicoclolasos</media:title>
733. </media:content>
734. </item>
735. <item>
736. <title>Liberalismens problem med barn</title>
737. <link>https://nonicoclolasos.com/2021/05/27/liberalismens-problem-med-barn/</link>
739. <dc:creator><![CDATA[Niclas Berggren]]></dc:creator>
740. <pubDate>Thu, 27 May 2021 05:02:00 +0000</pubDate>
741. <category><![CDATA[forskning]]></category>
742. <guid isPermaLink="false">http://nonicoclolasos.com/?p=31711</guid>
743.  
744. <description><![CDATA[Jag skrev för ett tag sedan om liberalismens problem med barn, där min poäng var att en politisk ideologi som sätter samtycke i främst rummet kan sägas hamna i en problematisk situation när man beaktar skaffandet av barn, eftersom barnets samtyckte till att bli till saknas. Det slog mig, då jag lyssnade på filosofen Agnes [&#8230;]]]></description>
745. <content:encoded><![CDATA[
746. <p><a rel="noreferrer noopener" href="https://nonicoclolasos.com/2019/08/06/det-forsta-samtycket-saknas/" target="_blank">Jag skrev för ett tag sedan</a> om liberalismens problem med barn, där min poäng var att en politisk ideologi som sätter samtycke i främst rummet kan sägas hamna i en problematisk situation när man beaktar skaffandet av barn, eftersom barnets samtyckte till att bli till saknas. </p>
747.  
748.  
749.  
750. <p>Det slog mig, då jag lyssnade på <a rel="noreferrer noopener" href="https://www.econtalk.org/agnes-callard-on-anger/" target="_blank">filosofen Agnes Callard i samspråk med Russ Roberts</a>, att problemet har ytterligare en dimension. Callard berättar om hur hennes äldste son reagerade på beskedet att han skulle få ett syskon – med starkt ogillande. Han hade uppfattat det som att han och föräldrarna hade ett implicit kontrakt där han var deras älskade barn och att inget annat barn skulle tillkomma som kunde konkurrera med dem om deras kärlek. Han blev upprörd över detta kontraktsbrott. Problemet ur liberal synvinkel här är att när väl ett eller flera barn finns, och om fler barn skaffas, görs det utan existerande barns samtycke. Detta trots att ankomsten av ett syskon är en revolutionerande och livsförändrande händelse av stora mått.</p>
751.  
752.  
753.  
754. <p>Någon kanske menar att liberalismen enbart är intresserad av samtycke från &#8221;vuxna&#8221; individer och att man kan fatta beslut med konsekvenser för barn utan att bry sig om huruvida de samtycker eller ej. Så tycks förvisso rent faktiskt vara fallet – men att konstatera det är <em>question-begging</em>. Frågan är om detta är en rimlig ordning eller om det bör anses problematiskt att skaffa barn när barnets eget samtycke till att bli till eller till att få syskon saknas eller (i alla fall) saknar reellt värde.</p>
755.  
756.  
757.  
758. <p>Antag, i det fall vi diskuterar här, med ett nytt syskon, att föregående barn är 18 år och &#8221;vuxen&#8221;. Bör inte <em>då</em> samtycke inför att få ett (ytterligare) syskon inhämtas? Eller är det så att när ett barn blir vuxet är samtycket irrelevant eftersom barnet, om det så önskar, kan sätta eget bo och distansera sig från sin kärnfamilj, om dess storlek och sammansättning inte befinns tilltalande? Eller att samtycket helt och hållet är irrelevant och föräldrarna anses ha oinskränkt rätt att skaffa barn (eller i alla fall en rätt som i sin omfattning inte påverkas av tidigare barns uppfattningar)?</p>
759.  
760.  
761.  
762. <p>Ett möjligt argument för den sista synen skulle kunna vara ett &#8221;förväntan-argument&#8221;: om det kan förväntas vara så att ett existerande barn <em>längre fram</em> i livet accepterar ett nytt eller flera nya syskon är det i sin ordning att skaffa barn även om det existerande barnet motsätter sig det just nu. Detta argument kan ses som problematiskt eftersom det utgår från att föräldrarna vill och kan bedöma ett barns framtida samtycke, vilket förefaller tveksamt i många fall.  </p>
763.  
764.  
765.  
766. <p>Jag inser att detta inlägg, liksom <a href="https://nonicoclolasos.com/2019/08/06/det-forsta-samtycket-saknas/" target="_blank" rel="noreferrer noopener">mitt förra</a> i samma anda, är en intellektuell &#8221;lek&#8221; i någon mening, och att nästan alla finner problematiseringen absurd. Men finns det ändå inte något som skaver här i det liberala sinnet?</p>
767. ]]></content:encoded>
772. <media:content url="https://1.gravatar.com/avatar/40389b02d6beaca6a72828a1d9bafa018997de1608a299047b0259b38e6f7ccc?s=96&#38;d=retro&#38;r=G" medium="image">
773. <media:title type="html">nonicoclolasos</media:title>
774. </media:content>
775. </item>
776. <item>
777. <title>Industrispionage gynnade Östtyskland</title>
778. <link>https://nonicoclolasos.com/2021/05/24/industrispionage-gynnade-osttyskland/</link>
780. <dc:creator><![CDATA[Niclas Berggren]]></dc:creator>
781. <pubDate>Mon, 24 May 2021 05:29:00 +0000</pubDate>
782. <category><![CDATA[forskning]]></category>
783. <category><![CDATA[kommunism]]></category>
784. <category><![CDATA[moral]]></category>
785. <category><![CDATA[produktivitet]]></category>
786. <guid isPermaLink="false">http://nonicoclolasos.com/?p=31696</guid>
787.  
788. <description><![CDATA[Det talas ofta om industrispionage i Sverige, dvs. spionage mot svenska företag av utländsk makt eller utländska företag i syfte att vinna kommersiella fördelar. Detta tycks vara ökande. Man kan dock fråga sig om industrispionage verkligen ger några större fördelar. I en studie av östtyskt industrispionage i Västtyskland, &#8221;Industrial Espionage and Productivity&#8221;, undersöks saken (preliminär [&#8230;]]]></description>
789. <content:encoded><![CDATA[
790. <p class="has-drop-cap">Det talas ofta om industrispionage i Sverige, dvs. spionage mot svenska företag av utländsk makt eller utländska företag i syfte att vinna kommersiella fördelar. Detta tycks <a rel="noreferrer noopener" href="https://www.svt.se/nyheter/inrikes/industrispionaget-mot-sverige-okar" target="_blank">vara ökande</a>. Man kan dock fråga sig om industrispionage verkligen ger några större fördelar. I en studie av östtyskt industrispionage i Västtyskland, <a rel="noreferrer noopener" href="https://www.aeaweb.org/articles?id=10.1257/aer.20171732" target="_blank">&#8221;Industrial Espionage and Productivity&#8221;</a>, undersöks saken (preliminär gratisversion återfinns <a rel="noreferrer noopener" href="https://drive.google.com/file/d/0BxGIkxI0T-q7WUVaa0lFNk96Zms/view" target="_blank">här</a>). Forskarna finner:</p>
791.  
792.  
793.  
794. <blockquote class="wp-block-quote"><p>We show that the flow of information provided by East German informants in the West over the period 1970–1989 led to a significant narrowing of sectoral TFP gaps between West and East Germany. These economic returns were primarily driven by relatively few high-quality pieces of information and particularly large in sectors closer to the West German technological frontier. Our findings suggest that the East-to-West German TFP ratio would have been 13.3 percent lower at the end of the Cold War had East Germany not engaged in industrial espionage in the West.</p></blockquote>
795.  
796.  
797.  
798. <p>Med andra ord var industrispionaget av allt att döma framgångsrikt och minskade produktivitetsgapet mellan de två länderna. En vidare fråga är om industrispionage kan försvaras med argumentet att det kan gynna konvergens mellan fattiga och rika länder. Den frågan påminner mig om debatten om patent ska respekteras eller ej. Som vanligt finns två sidor av saken. Risken är att såväl spionage som patentöverträdelser minskar incitamenten för innovativa företag att utveckla nya, produktivitetshöjande produktionsmetoder och avancerade produkter, vilket kan försämra den ekonomiska utvecklingen totalt sett.</p>
799. ]]></content:encoded>
804. <media:content url="https://1.gravatar.com/avatar/40389b02d6beaca6a72828a1d9bafa018997de1608a299047b0259b38e6f7ccc?s=96&#38;d=retro&#38;r=G" medium="image">
805. <media:title type="html">nonicoclolasos</media:title>
806. </media:content>
807. </item>
808. <item>
809. <title>Val av könsidentitet som frihetsfråga</title>
810. <link>https://nonicoclolasos.com/2021/05/21/val-av-konsidentitet-som-frihetsfraga/</link>
812. <dc:creator><![CDATA[Niclas Berggren]]></dc:creator>
813. <pubDate>Fri, 21 May 2021 05:27:00 +0000</pubDate>
814. <category><![CDATA[frihet]]></category>
815. <category><![CDATA[kön]]></category>
816. <guid isPermaLink="false">http://nonicoclolasos.com/?p=31748</guid>
817.  
818. <description><![CDATA[Många tycks ha svårt att acceptera byte av könsidentitet. Jag har aldrig riktigt förstått varför, och jag tycker att debatten i detta ämne oftast hamnar i olika pseudofrågor av sekundär eller ingen betydelse. Därför var det befriande att läsa Martha Nussbaums kommentar till Deirdre McCloskeys bok Crossing: A Transgender Memoir, som nu har fått ett [&#8230;]]]></description>
819. <content:encoded><![CDATA[
820. <p class="has-drop-cap">Många tycks ha svårt att acceptera byte av könsidentitet. Jag har aldrig riktigt förstått varför, och jag tycker att debatten i detta ämne oftast hamnar i olika pseudofrågor av sekundär eller ingen betydelse. Därför var det befriande att läsa <a rel="noreferrer noopener" href="https://elibrary.duncker-humblot.com/journals/id/24/vol/999/iss/6161/art/61983/" target="_blank">Martha Nussbaums kommentar</a> till Deirdre McCloskeys bok<em> <a rel="noreferrer noopener" href="https://press.uchicago.edu/ucp/books/book/chicago/C/bo43988326.html" target="_blank">Crossing: A Transgender Memoir</a></em>, som nu har fått <a rel="noreferrer noopener" href="https://deirdremccloskey.org/docs/pdf/McCloskey_CrossingAfterword2019.pdf" target="_blank">ett nytt slutord</a>. Nussbaum sätter, enligt min mening, fokus på det väsentliga:</p>
821.  
822.  
823.  
824. <blockquote class="wp-block-quote"><p>What does the person who wins through opposition the chance to express her or his true gender identity gain thereby? Happiness? Maybe. But in Deirdre’s story happiness may or may not arrive. What is really and definitely there, making the whole journey worth the taking, is freedom. Freedom in the classical liberal sense is the great theme of McCloskey’s scholarship, in which McCloskey puts herself at odds with some fashionable left-wing views. In <em>Crossing</em>, liberal freedom acquires a profound personal meaning. What Donald lacked was not money or power, or even thoughts and dreams. It was freedom, a freedom society gives automatically to the cis-gendered, who can enact their identities, and pursue their deepest selves, without the threat of confinement to a mental institution, or the loss of those they love (so long as they follow “agential” norms). By now, lesbians and gay men have for the most part won freedom in that sense. But the whole story of <em>Crossing</em>, a story still sadly familiar in our time, is a story of the unfreedom of people whose gender identities diverge from the identity ascribed them at birth. They have to be locked up, or beaten up, or sexually assaulted, as punishment for who they are. What Deirdre most fundamentally achieves and celebrates is a new sense of freedom – of speech, of association, but also a deeper type of existential freedom, the freedom to be oneself in the world. She’s the same person, but liberated.</p></blockquote>
825.  
826.  
827.  
828. <p>Kan det uttrycka bättre? Vi bör tillåta människor såväl den legala som sociala friheten att byta könsidentitet, och vi bör välkomna deras val och deras delvis nya och befriade jag i vår gemenskap.</p>
829.  
830.  
831.  
832. <p>McCloskey avslutar <a rel="noreferrer noopener" href="https://elibrary.duncker-humblot.com/journals/id/24/vol/999/iss/6161/art/61982/" target="_blank">sin kommentar </a>till kommentaren på detta vis:</p>
833.  
834.  
835.  
836. <blockquote class="wp-block-quote"><p>The liberal vision that Martha and I share, of wholly unoppressed individuals permitted to change, drives the left and right to distraction. Yet it made the modern world, as against the naturalization of imposed differences, such as Aristotle declaring that some are born to be slaves or Marx declaring that the history of all hitherto existing societies is the history of class struggle. Liberalism is under attack worldwide. Martha and I join in urging you, as we have in our lives, to change, and to welcome it. You come, too.</p></blockquote>
837.  
838.  
839.  
840. <p>En inbjudan väl värd att beakta.</p>
841. ]]></content:encoded>
846. <media:content url="https://1.gravatar.com/avatar/40389b02d6beaca6a72828a1d9bafa018997de1608a299047b0259b38e6f7ccc?s=96&#38;d=retro&#38;r=G" medium="image">
847. <media:title type="html">nonicoclolasos</media:title>
848. </media:content>
849. </item>
850. <item>
851. <title>Gör nationalekonomi studenter mer egoistiska?</title>
852. <link>https://nonicoclolasos.com/2021/05/17/gor-nationalekonomi-studenter-mer-egoistiska/</link>
854. <dc:creator><![CDATA[Niclas Berggren]]></dc:creator>
855. <pubDate>Mon, 17 May 2021 05:29:00 +0000</pubDate>
856. <category><![CDATA[egoism]]></category>
857. <category><![CDATA[experiment]]></category>
858. <category><![CDATA[forskning]]></category>
859. <category><![CDATA[nationalekonomi]]></category>
860. <guid isPermaLink="false">http://nonicoclolasos.com/?p=31730</guid>
861.  
862. <description><![CDATA[Sedan länge har en debatt ägt rum om hur studenter påverkas (på andra sätt än rent kunskapsmässigt) av att studera nationalekonomi. Vissa har befarat att studenter blir mer själviska av att studera ämnet, och det finns studier sedan tidigare på området (se t.ex. här). Ett problem har dock varit att det har varit svårt att [&#8230;]]]></description>
863. <content:encoded><![CDATA[
864. <p class="has-drop-cap">Sedan länge har en debatt ägt rum om hur studenter påverkas (på andra sätt än rent kunskapsmässigt) av att studera nationalekonomi. Vissa har befarat att studenter blir mer själviska av att studera ämnet, och det finns studier sedan tidigare på området (se t.ex. <a rel="noreferrer noopener" href="https://nonicoclolasos.com/2009/03/16/gor-nationalekonomin-folk-till-egoister/" target="_blank">här</a>). Ett problem har dock varit att det har varit svårt att särskilja påverkan från selektion – frågan är om studenter <em>blir</em> egoistiska av att studera nationalekonomi eller om mer egoistiska studenter blir studenter i nationalekonomi. I den mån en högre grad av egoism alls kan konstateras.</p>
865.  
866.  
867.  
868. <p>Nu finns en ny studie, <a href="https://scholarworks.umass.edu/econ_workingpaper/304/" target="_blank" rel="noreferrer noopener">&#8221;Does Economics Make You Selfish?&#8221;</a>, som kanske mer övertygande förmår skilja på påverkan och selektion. Hur genomfördes studien?</p>
869.  
870.  
871.  
872. <blockquote class="wp-block-quote"><p>We administered an online survey at the beginning and at the end of the semester to a group of undergraduate students enrolled in four intermediate microeconomics courses and one non-social science course. The survey includes questions on personal characteristics and policy preferences, and four economic games with real monetary stakes – a Trust Game (TG), a Triple Dictator Game with charities (DG), and two belief elicitation questions about the behavior of others in the same games. We use these to obtain individual-level measures of &#8221;deviation from self-interest&#8221; due to generosity and reciprocity, and beliefs about the social preferences of others.</p></blockquote>
873.  
874.  
875.  
876. <p>Vad fann forskarna? Först fann de, gällande frågan, om studenter i nationalekonomi är mer själviska till att börja med:</p>
877.  
878.  
879.  
880. <blockquote class="wp-block-quote"><p>The economics students in our sample start the semester with a more favorable opinion of market competition and relatively more conservative policy views, and display lower generosity and higher reciprocity in experimental games. But other than economics students being substantially more “pro market”, these effects of differential selection into<br />economics are relatively small and imprecisely estimated.</p></blockquote>
881.  
882.  
883.  
884. <p>Det verkar alltså inte direkt som att det finns något tydligt stöd för att dessa studenter är mer själviska till att börja med. Hur är det då med påverkan från en kurs i mikroekonomi?</p>
885.  
886.  
887.  
888. <blockquote class="wp-block-quote"><p>We found little to no causal effect of studying economics on social preferences and beliefs about other people’s social preferences. Differences in these outcomes between economics students and the control group did not change during the semester, and are also unaffected by the content of the economics course. We find no effect on an aggregate &#8221;left-right&#8221; measure of political positions, nor on views of markets, government intervention, and green policies. The sole evidence of a substantial effect is that economics students come to express less opposition to a highly restrictive statement about immigration policy.</p></blockquote>
889.  
890.  
891.  
892. <p>Den enda effekt som alltså kan konstateras är att studenterna blir något mer oliberala i synen på reglering av invandring av att studera nationalekonomi. Dock är säkert inte sista ordet sagt i den övergripande fråga som studeras i denna nya studie. T.ex. kan man tänka sig att en påverkan sker i andra skeden av studierna (genom introduktionskurser eller på högre nivå), vilket inte täcks in här. Men bevisbördan ligger på andra att visa på egoism-stimulerande effekter.</p>
893. ]]></content:encoded>
898. <media:content url="https://1.gravatar.com/avatar/40389b02d6beaca6a72828a1d9bafa018997de1608a299047b0259b38e6f7ccc?s=96&#38;d=retro&#38;r=G" medium="image">
899. <media:title type="html">nonicoclolasos</media:title>
900. </media:content>
901. </item>
902. <item>
903. <title>Varför använda mask framöver?</title>
904. <link>https://nonicoclolasos.com/2021/05/13/varfor-anvanda-mask-framover/</link>
906. <dc:creator><![CDATA[Niclas Berggren]]></dc:creator>
907. <pubDate>Thu, 13 May 2021 17:39:58 +0000</pubDate>
908. <category><![CDATA[altruism]]></category>
909. <category><![CDATA[estetik]]></category>
910. <category><![CDATA[hälsa]]></category>
911. <category><![CDATA[sex]]></category>
912. <category><![CDATA[sjukdom]]></category>
913. <guid isPermaLink="false">http://nonicoclolasos.com/?p=31704</guid>
914.  
915. <description><![CDATA[Jag har sett frågan ställas: Hur kommer det sig att fullt vaccinerade mot Covid-19 fortsätter att bära ansiktsmask? Liksom frågan: Bör vi, när en stor majoritet av befolkningen är vaccinerad, fortsätta att bära ansiktsmask? Utgångspunkten för frågorna är förstås att vi har burit och bär ansiktsmask under pandemin (av goda smittskyddsskäl). Men varför fortsätta? Jag [&#8230;]]]></description>
916. <content:encoded><![CDATA[
917. <p class="has-drop-cap">Jag har sett frågan ställas: Hur kommer det sig att fullt vaccinerade mot Covid-19 fortsätter att bära ansiktsmask? Liksom frågan: Bör vi, när en stor majoritet av befolkningen är vaccinerad, fortsätta att bära ansiktsmask?</p>
918.  
919.  
920.  
921. <p>Utgångspunkten för frågorna är förstås att vi har burit och bär ansiktsmask under pandemin (<a rel="noreferrer noopener" href="https://nonicoclolasos.com/2020/04/10/varfor-jag-anvander-ansiktsmask/" target="_blank">av goda smittskyddsskäl</a>). Men varför fortsätta? Jag ser några möjliga skäl (utan att nödvändigtvis anse dem alla övertygande):</p>
922.  
923.  
924.  
925. <ul><li>Man har <strong>internaliserat en rädsla</strong> för Covid-19. &#8221;Ja, jag vet att risken nu är liten, men jag vill verkligen minimera den, på gränsen till att vara irrationell.&#8221;</li><li>Man vill <strong>skydda andra</strong>, vars vaccinationsstatus man inte känner till. &#8221;Ja, jag vet att risken att sprida smittan är mindre nu, men trots allt är den inte noll, och jag vill försöka att inte smitta andra.&#8221;</li><li>Man har insett att mask kan <strong>hjälpa även mot andra sjukdomar</strong>. &#8221;Ja, Covid-19 må vara under kontroll, i stort sett, men det finns influensa, förkylning, vinterkräksjuka m.m. och jag vill varken få sådana eller sprida sådana till andra.&#8221;</li><li>Man tycker om mask <strong>av psykologiska skäl</strong>. &#8221;Jag tycker om att dölja mig för världen; jag vill inte visa mitt fulla ansiktsuttryck och jag vill vara halvt anonym, då det gör mig avslappnad.&#8221; (En del kan dock <a rel="noreferrer noopener" href="https://nonicoclolasos.com/2019/06/17/att-framtrada-utan-mask/" target="_blank">längta efter motsatsen</a>.)</li><li>Man finner mask <strong>attraktivt </strong>av estetisk-erotiska skäl. &#8221;En svart mask skapar associationer av mystik, kanske maskulinitet och farlighet, som tilltalar.&#8221;</li></ul>
926.  
927.  
928.  
929. <p>Hur kommer jag själv göra? Jag tror att jag kommer fortsätta att använda mask i olika sammanhang, särskilt på tåg och flygplan, och jag hoppas att många andra också gör det. Skälen vågar jag inte till fullo gå in på. ;)</p>
930. ]]></content:encoded>
935. <media:content url="https://1.gravatar.com/avatar/40389b02d6beaca6a72828a1d9bafa018997de1608a299047b0259b38e6f7ccc?s=96&#38;d=retro&#38;r=G" medium="image">
936. <media:title type="html">nonicoclolasos</media:title>
937. </media:content>
938. </item>
939. <item>
940. <title>Livet som nollsummespel</title>
941. <link>https://nonicoclolasos.com/2021/05/10/livet-som-nollsummespel/</link>
943. <dc:creator><![CDATA[Niclas Berggren]]></dc:creator>
944. <pubDate>Mon, 10 May 2021 05:26:00 +0000</pubDate>
945. <category><![CDATA[forskning]]></category>
946. <category><![CDATA[lycka]]></category>
947. <category><![CDATA[psykologi]]></category>
948. <category><![CDATA[spel]]></category>
949. <guid isPermaLink="false">http://nonicoclolasos.com/?p=31453</guid>
950.  
951. <description><![CDATA[Nollsummespel är social interaktion där någon med nödvändighet vinner det någon annan förlorar. Det finns alltså ingen möjlighet att skapa mer resurser; de resurser som finns är fixa. Har inte jag dem i min ägo har du dem i din ägo. Ett sådant sätt att tänka kan prägla hur man ser på livet i allmänhet, [&#8230;]]]></description>
952. <content:encoded><![CDATA[
953. <p class="has-drop-cap">Nollsummespel är social interaktion där någon med nödvändighet vinner det någon annan förlorar. Det finns alltså ingen möjlighet att skapa mer resurser; de resurser som finns är fixa. Har inte jag dem i min ägo har du dem i din ägo. Ett sådant sätt att tänka kan prägla hur man ser på livet i allmänhet, vilket har fått <a rel="noreferrer noopener" href="https://www.researchgate.net/publication/274895477_Belief_in_a_Zero-Sum_Game_as_a_Social_Axiom_A_37-Nation_Study" target="_blank">några forskare</a> att mynta begreppet <em>belief in a zero-sum game</em> (BZSG). Definition:</p>
954.  
955.  
956.  
957. <blockquote class="wp-block-quote"><p>BZSG is a general belief system about the antagonistic nature of social relations, shared by people in a society or culture and based on the implicit assumption that a finite amount of goods exists in the world, in which one person’s winning makes others the losers, and vice versa.</p></blockquote>
958.  
959.  
960.  
961. <p>Hur påverkar det människors livstillfredsställelse att tänka så? Det undersöks i den nya studien <a rel="noreferrer noopener" href="https://link.springer.com/article/10.1007/s12144-019-00291-0" target="_blank">&#8221;Belief in a Zero-Sum Game and Subjective Well-Being across 35 Countries&#8221;</a>. Forskarna tar sin utgångspunkt i tidigare forskning som visar på ett negativt samband på landsnivå mellan BZSG och livstillfredsställelse. De vill å ena sidan undersöka om detta negativa samband också gäller på individnivå och om sambandet går via positiv och negativ affekt (som är känslomässiga utvärderingar av hur lyckligt livet är, till skillnad från livstillfredsställelse, som är en kognitiv utvärdering); och de vill å andra sidan undersöka om sambandet ser annorlunda ut beroende på hur mycket människor i det aktuella landet har anammat BZSG.  </p>
962.  
963.  
964.  
965. <p>Vad finner de då i sin studie av 7 146 studenter i 35 länder? Angående sambandet på individnivå:</p>
966.  
967.  
968.  
969. <blockquote class="wp-block-quote"><p>Empirical support for the mediation hypothesis suggests that people who believe that life is like a zero-sum game are indeed more likely to experience more NA [negative affect] and less PA [positive affect], which may explain their lower life satisfaction.</p></blockquote>
970.  
971.  
972.  
973. <p>Vad finner de när landets nivå av BZSG beaktas? Jo:</p>
974.  
975.  
976.  
977. <blockquote class="wp-block-quote"><p>The cross-level interactions we found &#8230; suggest that the effects of individual-level BZSG may alter in societies with different levels of country-level BZSG. The absence of cross-cultural differences in the association of BZSG and NA suggests that individual differences in perceived social antagonism are associated with largely the same amount of NA in low and high country-level BZSG in societies. However, the association of NA and SWLS differs across countries, suggesting that individuals perceiving relations as antagonistic and living in societies with high country-level BZSG might be more likely to evaluate their negative mood as a normal situation and not as a reason to be less satisfied with their lives. Similarly, the negative association of BZSG and SWLS was weaker in societies with higher country-level BZSG. </p></blockquote>
978.  
979.  
980.  
981. <p>Det verkar alltså som att tro på livet som nollsummespel i allmänhet innebär lägre livstillfredsställelse både på lands- och individnivå, och att effekten för individer går genom en känslomässig utvärdering av hur livet är. Dock ser det annorlunda ut för individer som lever i samhällen där en tro på livet som nollsummespel är utbredd. Då försvagas eller försvinner den känslomässiga kopplingen mellan en individuell tro på livet som nollsummespel och livstillfredsställelse. Det tycks alltså som om man är mindre olycklig av att anamma BSZG om andra runtomkring en också gör det.</p>
982.  
983.  
984.  
985. <p>En vidare fråga är hur man påverkar tron på livet som nollsummespel och om det kan vara bra att minska dess spridning (oavsett om tron är korrekt eller ej).</p>
986. ]]></content:encoded>
991. <media:content url="https://1.gravatar.com/avatar/40389b02d6beaca6a72828a1d9bafa018997de1608a299047b0259b38e6f7ccc?s=96&#38;d=retro&#38;r=G" medium="image">
992. <media:title type="html">nonicoclolasos</media:title>
993. </media:content>
994. </item>
995. <item>
996. <title>Det gröna skägget</title>
997. <link>https://nonicoclolasos.com/2021/05/07/det-grona-skagget/</link>
999. <dc:creator><![CDATA[Niclas Berggren]]></dc:creator>
1000. <pubDate>Fri, 07 May 2021 05:28:00 +0000</pubDate>
1001. <category><![CDATA[konst]]></category>
1002. <guid isPermaLink="false">http://nonicoclolasos.com/?p=31657</guid>
1003.  
1004. <description><![CDATA[Asger Jorn: La barbe verte (1939), 50,2 x 60 cm:]]></description>
1005. <content:encoded><![CDATA[
1006. <p>Asger Jorn: <em>La barbe verte</em> (1939), 50,2 x 60 cm:</p>
1007.  
1008.  
1009.  
1010. <figure class="wp-block-image"><img src="https://www.museumjorn.dk/files/AsgerJorn/Vaerker/La_barbe_verte.jpg" alt="" /></figure>
1011. ]]></content:encoded>
1016. <media:content url="https://1.gravatar.com/avatar/40389b02d6beaca6a72828a1d9bafa018997de1608a299047b0259b38e6f7ccc?s=96&#38;d=retro&#38;r=G" medium="image">
1017. <media:title type="html">nonicoclolasos</media:title>
1018. </media:content>
1019.  
1020. <media:content url="https://www.museumjorn.dk/files/AsgerJorn/Vaerker/La_barbe_verte.jpg" medium="image" />
1021. </item>
1022. <item>
1023. <title>Religiös förföljelse medför långsiktiga kostnader</title>
1024. <link>https://nonicoclolasos.com/2021/05/03/religios-forfoljelse-medfor-langsiktiga-kostnader/</link>
1026. <dc:creator><![CDATA[Niclas Berggren]]></dc:creator>
1027. <pubDate>Mon, 03 May 2021 05:36:00 +0000</pubDate>
1028. <category><![CDATA[ekonomi]]></category>
1029. <category><![CDATA[forskning]]></category>
1030. <category><![CDATA[frihet]]></category>
1031. <category><![CDATA[kristendom]]></category>
1032. <category><![CDATA[kultur]]></category>
1033. <category><![CDATA[marknadsekonomi]]></category>
1034. <category><![CDATA[religion]]></category>
1035. <category><![CDATA[tillit]]></category>
1036. <guid isPermaLink="false">http://nonicoclolasos.com/?p=31651</guid>
1037.  
1038. <description><![CDATA[Religiös förföljelse är ett relativt okänt fenomen i dagens Sverige och i de flesta andra västliga länder. Icke desto mindre förekommer sådan förföljelse i ett stort antal länder runtom i världen idag, och den har också förekommit under stora delar av många länders historia. Inte minst har Katolska kyrkan, genom inkvisitionen, ägnat sig åt att [&#8230;]]]></description>
1039. <content:encoded><![CDATA[<p>Religiös förföljelse är ett relativt okänt fenomen i dagens Sverige och i de flesta andra västliga länder. Icke desto mindre förekommer sådan förföljelse i ett stort antal länder runtom i världen idag, och den har också förekommit under stora delar av många länders historia. Inte minst har Katolska kyrkan, genom <a href="https://en.wikipedia.org/wiki/Inquisition" target="_blank" rel="noopener">inkvisitionen</a>, ägnat sig åt att bekämpa vad den uppfattade som hädelse. Sådan ofrihet kan tänkas resultera i ett klimat av misstro och konformitet.</p>
1040. <p>En ny studie, <a href="https://econ2017.sites.olt.ubc.ca/files/2021/04/Drelichman-Vidal-Voth-Inquisition.pdf" target="_blank" rel="noopener">&#8221;The Long Run Effects of Religious Persecution: Evidence from the Spanish Inquisition&#8221;</a>, undersöker vilka långsiktiga effekter den spanska inkvisitionen har haft på dagens spanjorer:</p>
1041. <blockquote>
1042. <p>We collect new data from all across Spain, using information from over 67,000 trials held by the Spanish Inquisition between 1480 and 1820. This comprehensive new database allows us to demonstrate that municipalities of Spain with a history of stronger inquisitorial presence show lower economic performance, educational attainment, and trust today. The effects persist after controlling for historical indicators of religiosity and wealth, ruling out potential selection bias.</p>
1043. </blockquote>
1044.  
1045.  
1046. <p>Denna figur illustrerar effekten genom att jämföra den uppskattade inkomstfördelningen i spanska kommuner ca 2013 utifrån hur mycket inkvisitorisk verksamhet de hade under föregående århundraden:</p>
1047.  
1048.  
1049.  
1050. <figure class="wp-block-image size-large is-resized"><a href="https://nonicoclolasos.files.wordpress.com/2021/04/skacc88rmavbild-2021-04-30-kl.-14.33.42.png"><img data-attachment-id="31665" data-permalink="https://nonicoclolasos.com/skacc88rmavbild-2021-04-30-kl-14-33-42/" data-orig-file="https://nonicoclolasos.files.wordpress.com/2021/04/skacc88rmavbild-2021-04-30-kl.-14.33.42.png" data-orig-size="1174,772" data-comments-opened="0" data-image-meta="{&quot;aperture&quot;:&quot;0&quot;,&quot;credit&quot;:&quot;&quot;,&quot;camera&quot;:&quot;&quot;,&quot;caption&quot;:&quot;&quot;,&quot;created_timestamp&quot;:&quot;0&quot;,&quot;copyright&quot;:&quot;&quot;,&quot;focal_length&quot;:&quot;0&quot;,&quot;iso&quot;:&quot;0&quot;,&quot;shutter_speed&quot;:&quot;0&quot;,&quot;title&quot;:&quot;&quot;,&quot;orientation&quot;:&quot;0&quot;}" data-image-title="skacc88rmavbild-2021-04-30-kl.-14.33.42" data-image-description="" data-image-caption="" data-medium-file="https://nonicoclolasos.files.wordpress.com/2021/04/skacc88rmavbild-2021-04-30-kl.-14.33.42.png?w=300" data-large-file="https://nonicoclolasos.files.wordpress.com/2021/04/skacc88rmavbild-2021-04-30-kl.-14.33.42.png?w=776" src="https://nonicoclolasos.files.wordpress.com/2021/04/skacc88rmavbild-2021-04-30-kl.-14.33.42.png?w=1024" alt="" class="wp-image-31665" width="548" height="360" srcset="https://nonicoclolasos.files.wordpress.com/2021/04/skacc88rmavbild-2021-04-30-kl.-14.33.42.png?w=1024 1024w, https://nonicoclolasos.files.wordpress.com/2021/04/skacc88rmavbild-2021-04-30-kl.-14.33.42.png?w=548 548w, https://nonicoclolasos.files.wordpress.com/2021/04/skacc88rmavbild-2021-04-30-kl.-14.33.42.png?w=1096 1096w, https://nonicoclolasos.files.wordpress.com/2021/04/skacc88rmavbild-2021-04-30-kl.-14.33.42.png?w=150 150w, https://nonicoclolasos.files.wordpress.com/2021/04/skacc88rmavbild-2021-04-30-kl.-14.33.42.png?w=300 300w, https://nonicoclolasos.files.wordpress.com/2021/04/skacc88rmavbild-2021-04-30-kl.-14.33.42.png?w=768 768w" sizes="(max-width: 548px) 100vw, 548px" /></a></figure>
1051.  
1052.  
1053.  
1054. <p>Forskarna skriver om storleken på effekten:</p>
1055.  
1056.  
1057.  
1058. <blockquote class="wp-block-quote"><p>For a municipality with average GDP per capita, a one standard deviation increase in inquisitorial intensity (0.058) is associated with a 330€ decline in average annual income per capita, while going from the 75% to the 99% percentile reduces income by 1,428€. Our estimates imply that, had Spain not suffered from the Inquisition, its annual national production today would be 4% higher – or 811€ for every man, woman, and child.</p></blockquote>
1059.  
1060.  
1061.  
1062. <p>Detta resultat påminner mig om en studie <a rel="noreferrer noopener" href="https://nonicoclolasos.com/2020/05/20/stasis-stora-skuld/" target="_blank">jag har skrivit om tidigare</a>, som finner att andelen angivare i östtyska distrikt är negativt related till såväl tillit som ekonomiska utfall decennierna efter återföreningen. När staten eller kyrkan (ensamma eller i kombination) upprätthåller strikt kontroll över vad människor tycker och tänker uppkommer destruktiva kulturella och ekonomiska konsekvenser. Något att ha i åtanke för ofrihetens förespråkare.</p>
1063. ]]></content:encoded>
1068. <media:content url="https://1.gravatar.com/avatar/40389b02d6beaca6a72828a1d9bafa018997de1608a299047b0259b38e6f7ccc?s=96&#38;d=retro&#38;r=G" medium="image">
1069. <media:title type="html">nonicoclolasos</media:title>
1070. </media:content>
1071.  
1072. <media:content url="https://nonicoclolasos.files.wordpress.com/2021/04/skacc88rmavbild-2021-04-30-kl.-14.33.42.png?w=1024" medium="image" />
1073. </item>
1074. <item>
1075. <title>Finns bisexuella män?</title>
1076. <link>https://nonicoclolasos.com/2021/04/26/finns-bisexuella-man/</link>
1078. <dc:creator><![CDATA[Niclas Berggren]]></dc:creator>
1079. <pubDate>Mon, 26 Apr 2021 06:16:00 +0000</pubDate>
1080. <category><![CDATA[forskning]]></category>
1081. <category><![CDATA[homosexualitet]]></category>
1082. <category><![CDATA[sex]]></category>
1083. <guid isPermaLink="false">http://nonicoclolasos.com/?p=31638</guid>
1084.  
1085. <description><![CDATA[Det finns en tendens, här och där, att se sexuell läggning som ett dikotomt fenomen. Antingen är man heterosexuell eller homosexuell. Kinsey betonade dock, utifrån sina observationer, att sexuell läggning bäst förstås som ett kontinuerligt fenomen. Som han uttryckte det i Sexual Behavior in the Human Male: The living world is a continuum in each [&#8230;]]]></description>
1086. <content:encoded><![CDATA[
1087. <p>Det finns en tendens, här och där, att se sexuell läggning som ett dikotomt fenomen. Antingen är man heterosexuell eller homosexuell. Kinsey betonade dock, utifrån sina observationer, att sexuell läggning bäst förstås som ett kontinuerligt fenomen. Som han uttryckte det i <em>Sexual Behavior in the Human Male</em>:</p>
1088.  
1089.  
1090.  
1091. <blockquote class="wp-block-quote"><p>The living world is a continuum in each and every one of its aspects.</p></blockquote>
1092.  
1093.  
1094.  
1095. <p>I linje med detta synsätt lanserade <a href="https://kinseyinstitute.org/research/publications/kinsey-scale.php" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Kinsey-skalan</a>, där sexuell läggning anges på en skala från 0 (helt heterosexuell) till 6 (helt homosexuell), och där man kanske kan betrakta 2–4 som en bisexuell läggning. Illustration:</p>
1096.  
1097.  
1098.  
1099. <figure class="wp-block-image size-large is-resized"><a href="https://nonicoclolasos.files.wordpress.com/2021/03/kinsey.jpeg"><img data-attachment-id="31644" data-permalink="https://nonicoclolasos.com/kinsey/" data-orig-file="https://nonicoclolasos.files.wordpress.com/2021/03/kinsey.jpeg" data-orig-size="1000,719" data-comments-opened="0" data-image-meta="{&quot;aperture&quot;:&quot;0&quot;,&quot;credit&quot;:&quot;&quot;,&quot;camera&quot;:&quot;&quot;,&quot;caption&quot;:&quot;&quot;,&quot;created_timestamp&quot;:&quot;0&quot;,&quot;copyright&quot;:&quot;&quot;,&quot;focal_length&quot;:&quot;0&quot;,&quot;iso&quot;:&quot;0&quot;,&quot;shutter_speed&quot;:&quot;0&quot;,&quot;title&quot;:&quot;&quot;,&quot;orientation&quot;:&quot;0&quot;}" data-image-title="kinsey" data-image-description="" data-image-caption="" data-medium-file="https://nonicoclolasos.files.wordpress.com/2021/03/kinsey.jpeg?w=300" data-large-file="https://nonicoclolasos.files.wordpress.com/2021/03/kinsey.jpeg?w=776" src="https://nonicoclolasos.files.wordpress.com/2021/03/kinsey.jpeg?w=1000" alt="" class="wp-image-31644" width="490" height="351" srcset="https://nonicoclolasos.files.wordpress.com/2021/03/kinsey.jpeg?w=488 488w, https://nonicoclolasos.files.wordpress.com/2021/03/kinsey.jpeg?w=976 976w, https://nonicoclolasos.files.wordpress.com/2021/03/kinsey.jpeg?w=150 150w, https://nonicoclolasos.files.wordpress.com/2021/03/kinsey.jpeg?w=300 300w, https://nonicoclolasos.files.wordpress.com/2021/03/kinsey.jpeg?w=768 768w" sizes="(max-width: 490px) 100vw, 490px" /></a></figure>
1100.  
1101.  
1102.  
1103. <p>Nu visar en ny studie, <a href="https://www.pnas.org/content/117/31/18369" target="_blank" rel="noreferrer noopener">&#8221;Robust Evidence for Bisexual Orientation in Men&#8221;</a>, att det finns belägg för att vissa män är bisexuella:</p>
1104.  
1105.  
1106.  
1107. <blockquote class="wp-block-quote"><p>Patterns of physiological (genital) arousal to male and female erotic stimuli can provide compelling evidence for male sexual orientation. (In contrast, most women provide similar physiological responses to male and female stimuli.) We investigated whether men who self-report bisexual feelings tend to produce bisexual arousal patterns. Prior studies of this issue have been small, used potentially invalid statistical tests, and produced inconsistent findings. We combined nearly all previously published data (from eight previous studies in the United States, United Kingdom, and Canada), yielding a sample of 474 to 588 men (depending on analysis). All participants were cisgender males. Highly robust results showed that bisexual-identified men’s genital and subjective arousal patterns were more bisexual than were those who identified as exclusively heterosexual or homosexual. These findings support the view that male sexual orientation contains a range, from heterosexuality, to bisexuality, to homosexuality.</p></blockquote>
1108.  
1109.  
1110.  
1111. <p>Så var det klarlagt. <em>Let&#8217;s show the bi men some respect.</em></p>
1112. ]]></content:encoded>
1117. <media:content url="https://1.gravatar.com/avatar/40389b02d6beaca6a72828a1d9bafa018997de1608a299047b0259b38e6f7ccc?s=96&#38;d=retro&#38;r=G" medium="image">
1118. <media:title type="html">nonicoclolasos</media:title>
1119. </media:content>
1120.  
1121. <media:content url="https://nonicoclolasos.files.wordpress.com/2021/03/kinsey.jpeg?w=1000" medium="image" />
1122. </item>
1123. </channel>
1124. </rss>
1125.  

If you would like to create a banner that links to this page (i.e. this validation result), do the following:

1. Download the "valid RSS" banner.

2. Upload the image to your own server. (This step is important. Please do not link directly to the image on this server.)

3. Add this HTML to your page (change the image src attribute if necessary):

   <a href="http://www.feedvalidator.org/check.cgi?url=http%3A//nonicoclolasos.wordpress.com/feed"><img src="valid-rss-rogers.png" alt="[Valid RSS]" title="Validate my RSS feed" /></a>

If you would like to create a text link instead, here is the URL you can use:

http://www.feedvalidator.org/check.cgi?url=http%3A//nonicoclolasos.wordpress.com/feed

Home · About · News · Docs · Terms